Artiklar
Publicerad
28 maj 2014

Kroppens eget försvar väcker hopp om bot

Immunterapi mot cancer går ut på att utnyttja kroppens eget immunförsvar för att bekämpa sjukdomen. De senaste åren har stora framsteg gjorts inom området och nya behandlingar har blivit verklighet.

Immunförsvaret är kroppens skydd mot sjukdomsframkallande ämnen. Med dess hjälp känner kroppen igen och oskadliggör sådant som är främmande, som bakterier eller virusinfekterade celler. Denna förmåga har väckt idén att immunsystemet skulle kunna utnyttjas för att bekämpa cancer – en strategi som kallas immunterapi.

De senaste åren har immunterapin tagit avgörande steg från forskning till klinik och nya behandlingar har blivit verklighet.

Tanken med immunterapi är att på olika sätt mobilisera immunförsvaret mot tumören. Tumörceller har nämligen strategier för att undkomma detta – de kan till exempel tappa de molekyler som kroppen använder för att känna igen främmande eller sjuka celler och skicka signaler som dämpar immunförsvaret. Detta gör det svårt för immunförsvaret att upptäcka och effektivt bekämpa tumörer.

Antikroppar – kroppens målsökande missiler

Ett sätt att få fart på immunsystemet mot cancer är att använda läkemedel i form av antikroppar. Antikroppar är proteiner som utgör en viktig del av kroppens immunförsvar.

De kan ses som missiler vars uppgift är att binda till specifika molekyler på ytan av ett smittämne och fungerar som ett slags flaggor som signalerar till immunförsvaret att gå till attack. I dag finns flera antikroppsbaserade cancerläkemedel godkända i Sverige och fler tillkommer varje år. Vissa hämmar cancerceller genom att blockera en viktig funktion i cancercellen, vilket i strikt mening inte är immunterapi, medan andra har förmågan att aktivera immunförsvaret.

Ett exempel är antikroppen trastuzumab (Herceptin), som används mot bröstcancer där cellerna på sin yta har en viss typ av mottagarmolekyler, receptorer. När antikropparna binder till receptorerna blockeras tillväxtsignaler i cancercellen, men de lockar också till sig immunförsvarets mördarceller som dödar tumörcellerna.

Bildtext: Antikroppar fäster till receptorer på cancercellens yta och blockerar därigenom viktiga funktioner, vilket leder till att cancercellen dör. Illustration: Maj Persson.

Goda resultat vid hudcancer – men inte för alla patienter

2011 var ett genombrottsår inom immunterapi. Då godkändes nämligen antikroppen ipilimumab (Yervoy), som innebär en helt ny princip för antikroppsbehandling. Antikroppen har visat goda och mycket långvariga resultat för vissa patienter med spritt malignt melanom; en cancerform som vanligtvis botas med kirurgi i tidigt stadium, men som är svårbehandlad om den spridit sig.

Speciellt med ipilimumab är att den inte är riktad mot cancercellerna utan mot en molekyl på immunförsvarets T-celler. Molekylen ingår i de kontrollmekanismer som kroppen har för att stänga av immunsystemet. Den fungerar som en broms och genom att blockera denna med antikroppen ökar immunförsvarets aktivitet mot tumören.

Även om ipilimumab fungerar mycket bra för vissa, blir ungefär 80 procent av patienterna inte hjälpta av behandlingen. Vid Karolinska Institutet letar därför en forskargrupp ledd av Rolf Kiessling, professor i experimentell onkologi, efter biologiska markörer som kan visa vilka patienter som kommer att svara på behandlingen. Nu testas också antikroppar mot andra kontrollmolekyler i kliniska försök, med lovande resultat exempelvis vid lungcancer.

Immunförsvaret kan också påverkas med molekyler som inte är antikroppar. Ett exempel är interleukin-2, IL-2, ett protein som aktiverar immunförsvarets NK-celler. Det är celler som kan känna igen och döda onormala celler, till exempel infekterade celler eller cancerceller.

Kristoffer Hellstrand, professor i tumörimmunologi vid Göteborgs universitet, upptäckte för nästan 30 år sedan att NK-cellernas tumördödande förmåga blev ännu bättre om IL-2 kombinerades med hormonet histamin.

År 2008 resulterade upptäckten i ett godkänt läkemedel, Ceplene, som består av histamin. Det kan användas tillsammans med IL-2 för att behandla akut myeloisk leukemi, cancer i benmärgens blodbildande celler.

Ur Rädda Livet nr 2, 2014 (texten är hämtad ur Cancerfondsrapporten 2014)

Visa fler