Artiklar
Publicerad
23 feb 2010

Jakt på genernas av- och på-knappar

Vad kännetecknar de svekfulla celler i immunförsvaret som låter sig omvandlas till laglösa leukemiceller? Hur skiljer de sig från sina plikttrogna syskonceller? Ulf Klein, Columbia University, samlar ledtrådar och ser ett mönster växa fram vid kronisk lymfatiskt leukemi.

Docent Ulf Klein har under senare år gjort mycket intressanta upptäckter.

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL, är en mångfacetterad och gåtfull sjukdom. Detta beror till stor del på att den vanligaste typen utgår från en av de mest komplexa celltyperna i kroppen: b-lymfocyterna.

Dessa är ett slags försvarsceller som tillverkar och använder antikroppar för att bekämpa främmande och skadliga ämnen. B-lymfocyterna finns i många varianter, som alla har en mycket invecklad livscykel.

Från vän till fiende

Forskarna har länge frågat sig varför fredliga b-lymfocyter kan omvandlas till tumörceller av skiftande aggressivitet. Vilka speciella egenskaper har dessa ”förrädarceller”? Är de av en typ eller flera?

På vilket sätt spelar kromosomskador in i sjukdomsbilden? Är det möjligt att spåra upp dem i immunförsvarets myller av olika celltyper?

Ledtrådar från cellerna

Vissa av dessa frågor kan besvaras utifrån de ledtrådar som leukemicellerna strör omkring sig. En av de främsta i världen på b-lymfocytomvandling är docent Ulf Klein, ursprungligen från Universität zu Köln, men numera verksam vid Columbia University i New York.

Under senare år har han gjort mycket intressanta upptäckter, med så kallad mikromatris-teknik (eng microarray), en metod med vilken man kan studera genernas aktivitet i en celltyp eller en vävnad.

Ulf Klein och hans kolleger har bland annat gjort jämförande studier av friska respektive tumöromvandlade b-lymfocyter. De har då lyckats identifiera så kallade transkriptionsfaktorer, genernas av- och på-knappar, som kan vara inblandade då  friska celler förvandlas till tumörceller. En av de mest intressanta heter irf4, och spelar en viktig roll vid normal b-lymfocytmognad.

Ringar in var det gått snett

Ulf Klein och hans grupp hoppas nu kunna ringa in var och när i b-lymfocyternas livscykel det går snett, och det normala går över i det sjukliga. Ett annat viktigt bidrag till kunskapsinsamlingen kommer från en svensk grupp i Linköping, ledd av professor Anders Rosén.

Gruppen visade härom året att de antikroppar som produceras av leukemicellerna vid KLL inte bara är riktade mot vissa bakterier, utan även mot skadade och döende, kroppsegna celler. Det skvallrar om att dessa leukemicellers ursprung är b-lymfocyter som ingår i första linjens försvar i kroppen.

Eliminera drivkraften

Anders Rosén hoppas att gruppens forskning kan lägga kunskapsbasen för en ny terapiform, genom vilken vaccination mot pneumococker skulle kunna hämma vidare utveckling av sjukdomen.

– Om sjukdomen upptäcks tidigt skulle ett vaccin kunna eliminera drivkraften, det vill säga antigenet, och få b-lymfocyterna att vissna och dö, förklarade Anders Rosén för Rädda Livet efter föredraget. Forskaren Federico Calligaris-Cappio har pekat ut att KLL är som Askungen: tidigare förbisedd, nu balens mittpunkt.

– Just nu är området oerhört intressant med flera stora grupper i världen som studerar KLL och dess biologi. Nya fynd avlöser varandra hela tiden, säger en nöjd Anders Rosén.

Visa fler