Pressreleaser
Publicerad
14 nov 2018

Uppsala universitet får 96 miljoner till cancerforskning

Cancerfonden delar nästa år ut närmare 630 miljoner kronor. Det största beloppet någonsin. Av dem går drygt 96 miljoner till Uppsala universitet. Christer Betsholtz, professor i cancer och vaskulär biologi, forskar kring den mest aggressiva formen av hjärntumörer och är den forskare som får allra mest i årets anslagsutdelning.

Christer Betsholtz forskningsprojekt handlar om glioblastom, den mest aggressiva formen av hjärntumör hos vuxna. Medelöverlevnaden är mindre än två år, och trots intensiv forskning är prognosen ungefär lika dålig som för 30 år sedan. Eftersom cancerformen infiltrerar och växer diffust i hjärnan – inte som en avgränsad tumör – fungerar varken kirurgi eller strålbehandling. Dessutom hindrar blod-hjärnbarriären läkemedel från att nå fram till cancercellerna.

–Varje år diagnostiseras drygt 1 300 primära tumörer i hjärna och övriga nervsystem. Under 2016 dog 591 personer av en tumör i hjärnan, vi hoppas att denna forskning ska ge oss genombrott som vi behöver för att rädda fler, säger Klas Kärre, ordförande Cancerfondens forskningsnämnd.

Blod-hjärnbarriären är de mycket tätt sammanfogade blodkärlsväggarna i hjärnan, som skyddar hjärnan från många ämnen som inte kan passera in från blodet samtidigt som nödvändiga näringsämnen förs in i hjärnan av specifika molekylära pumpar. I projektet studeras blod-hjärnbarriärens uppbyggnad på detaljnivå med hjälp av en ny teknik. Forskarna ska också undersöka hur blod-hjärnbarriären påverkas av cancern och om den kan påverkas så att läkemedel kan passera och nå tumörcellerna. Målet är att utveckla nya behandlingsmetoder som kan kringgå barriären.

Christer Betsholtz får ett projektanslag på 2,5 miljoner kronor per år i tre år och utöver det ett extra anslag på 4 miljoner per år i tre år. 

–Med pengarna kommer vi kunna öka kunskapen avsevärt om hur läkemedel blockeras av blod-hjärnbarriären och genom detta i förlängningen skapa förutsättningar för en förbättrad behandling av den mest aggressiva formen av hjärntumör, berättar Christer Betsholtz, professor i cancer och vaskulär biologi.

Fakta: Cancerfondens anslagsutdelning 

Fördelningen av Cancerfondens forskningsanslag utses i nationell konkurrens. Det innebär att Cancerfonden låter alla forskningsprojekt konkurrera med varandra oberoende av cancerform. De främsta forskningsprojekten får anslag, det vill säga de med störst chans att nå framgångsrika resultat. Anslagsutdelningen som sker i november varje år är Cancerfondens största utdelning. Nytt för i år är en ytterligare satsning för extra kostnadskrävande studier som forskare kan ansöka om på 1-5 miljoner kronor årligen i upp till tre år. 

Fakta: hjärntumörer och cancer i övriga nervsystemet

Insjuknande: 685 kvinnor och 660 män 2016

Medianålder vid insjuknande: 61 år

Symtom: Huvudvärk, ibland kombinerad med illamående och kräkningar. Försämrad balans, förlamningar, känselbortfall och krampanfall kan förekomma.

Överlevnad: 65 procent av kvinnorna och 45 procent av männen lever tio år efter diagnos. Prognosen vid hjärntumör och annan cancer i CNS skiljer sig mycket åt beroende på tumörtyp. Vissa tumörer kan botas genom operation medan andra växer mycket aggressivt och går inte att operera. Vid mycket aggressiva tumörformer lever få patienter efter fem år. 

Avlidna: 226 kvinnor och 365 män 2016.