0

Aktiviteter i sociala medier

Om cancer

Dina rättigheter som patient

Patienträttigheter är en blandning av lagliga rättigheter och bestämmelser inom landstinget. En ny patientlag (2014:821) som trädde i kraft 2015-01-01 har förstärkt patienternas inflytande över den egna behandlingen. Bland annat har alla rätt till en second opinion vid livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom.

På senare år har patientens ställning inom svensk hälso- och sjukvård stärkts och förtydligats. Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag som innehåller grundläggande regler för all hälso- och sjukvård. Den talar om vad landstinget och andra vårdgivare är skyldiga att erbjuda patienten. Hälso- och sjukvårdslagens övergripande syfte är att ge alla som behöver i Sverige en god vård på lika villkor. Den nya patientlagen (2014:821) har förstärkt patienternas inflytande över den egna behandlingen. Som patient ska du nu kunna välja var och av vem du får vård. Du ska också kunna påverka val av behandlingar.

Även de enskilda landstingen försöker på olika sätt att öka patienternas delaktighet och tillgång till vård, bland annat genom att införa regler om valfrihet och vårdgaranti.
Det som kallas patienträttigheter är alltså en blandning av lagliga rättigheter och bestämmelser inom landstinget. Om man anser att en laglig rättighet inte uppfyllts kan man vända sig till domstol (länsrätten) och överklaga. Om man är missnöjd med sådant som inte är lagreglerat, finns det andra vägar att gå.

Bemötande och dialog

En grundläggande bestämmelse i Hälso- och sjukvårdslagen är att vårdpersonal har skyldighet att bemöta varje patient med respekt och omtanke. Vården ska vara uppbyggd på ett sådant sätt att det blir så lätt som möjligt att skapa goda kontakter mellan patienten och personalen.

Som patient ska du kunna känna att läkare och övrig vårdpersonal lyssnar på dig, försöker svara på dina frågor och tar hänsyn till dina förslag och önskemål.

Ju mer ansvar du själv tar för att informera om vad du vill veta och hur du vill ha det, desto större möjligheter har personalen att ge en god vård. Alla har mycket att vinna på en ömsesidigt respektfull dialog.

Valfrihet

Arbetet för att stärka patientens ställning inom hälso- och sjukvården har bland annat gått ut på att öka patienternas valfrihet. Det handlar både om frihet att välja var och av vem man får vård samt möjligheter att påverka valet av behandlingsmetod.

Den nya patientlagen innebär rätt att välja vårdcentral var som helst i landet, men även rätt att välja specialist i öppenvård var som helst. I vissa landsting krävs dock fortfarande remiss för att få komma till specialist inom annat landsting. Du kan läsa mer om dina rättigheter på 1177.se.

Rätt att påverka vård och behandling

Lagen säger att vård och behandling så långt det går ska planeras och genomföras i samråd med patienten. Vårdpersonal ska vara lyhörd för patientens vilja och tankar och så mycket som möjligt respektera dem.

Vid cancersjukdomar är det inte ovanligt att det finns flera behandlingsmetoder att välja mellan och att dessa också kan kombineras på olika sätt. Som cancerpatient har du rätt att först få veta vilka behandlingsalternativ som finns i just ditt fall och sedan vara med och diskutera vilket som är det bästa valet. Du har också rätt att få veta vart du ska vända dig för att få genomgå till exempel en viss typ av operation.

Det räcker inte att läkaren bara räknar upp de behandlingsmetoder som finns. Du har rätt att få hjälp att värdera dem, och att få ta del av de olika för- och nackdelar som kan finnas med olika metoder. Du ska få information om eventuella risker och potentiella komplikationer som kan uppstå med en viss typ av behandling.

Om läkaren anser att en viss metod är bäst, är han eller hon skyldig att förklara varför. Du ska samtidigt få veta vilka andra alternativ som eventuellt finns och vad som händer om man inte ger någon behandling alls.

Om läkaren bedömer att det finns flera likvärdiga behandlingsalternativ som kan hjälpa patienten, ska patientens eget val vara avgörande. Däremot kan du inte kräva att få behandlingar som inte anses vara i enlighet med ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Man kan inte heller kräva utlandsvård om godtagbara behandlingsalternativ finns i svenska landsting.

Får du erbjudande om att delta i en forskningsstudie, till exempel för att utveckla en ny behandling, har du rätt att tacka nej. Tackar du ja, har du rätt att när som helst lämna studien. Ditt ställningstagande ska inte påverka kvaliteten på den behandling du erbjuds.  
Läs mer om att vara med i en forskningsstudie.

Självklart har du alltid rätt att tacka nej till undersökningar och behandlingar samt att avbryta en pågående behandling. Du kan säga nej till sjukhusvård, avstå från mediciner du inte vill ta och åka hem från sjukhuset när du själv vill. Man har rätt till information om riskerna med att avstå från eller avbryta en behandling. Gör man det mot läkarens inrådan, upphör vårdens ansvar. Men om man sedan kommer tillbaka för att åter få behandling, blir vården förstås ansvarig för den nya behandlingen.

Många människor vill avstå från att bestämma och tycker att det känns tryggast att lämna avgörandet om behandling till läkaren. Det har man också rätt att få göra. Lagen säger att personalen ska vara lyhörd för hur mycket patienten vill veta och påverka.

Information

För att kunna vara med och planera din egen vård behöver du få uttömmande information, och den måste ges på ett sätt som du förstår. Om du behöver tolk – språktolk eller en tolk för hörselskadade – har du rätt att få sådan service. Varje cancerpatient har rätt att få ta del av en individuell vårdplan. I den ska det framgå vem som är ansvarig läkare, vart man vänder sig med frågor, inklusive nummer till kontaktsjuksköterska, och vart man ska vända sig i akuta situationer. I vårdplanen ska det också framgå vilken cancerform man har, vilka utredningar/behandlingar som planeras och tidpunkter för dessa. Tidsplanen kan ibland vara preliminär, men det ska i så fall framgå varför det är så. Önskvärt är också att det i en individuell vårdplan framgår hur patienten kan bedriva egenvård, planer för lindring av symtom/biverkningar samt för rehabilitering under respektive efter utredning/behandling. 

När det gäller information är tillgängligheten till vården mycket viktig. Även om man haft ett långt samtal med läkaren där massor av bra information har getts, är det inte ovanligt att frågor i efterhand dyker upp hos patient och närstående. Då ska det finnas någon vid mottagningen/kliniken som enkelt går att nå och som kan hjälpa till att besvara frågorna. Alla mottagningar som utreder och behandlar patienter med cancersjukdomar ska således ha namngivna kontaktsjuksköterskor som man kan vända sig till.

Det är ofta en fördel om information ges både i muntlig och i skriftlig form, och rättigheten att få sådan finns också inskriven i Patientlagen. Skriv gärna ned dina egna frågor inför till exempel samtalet med läkaren. Det kan också vara bra att ta med sig en närstående. Två personer hör och uppfattar tillsammans ofta mer än en.

Om du själv är för sjuk för att kunna ta emot informationen, ska den ges till en närstående.

Ny medicinsk bedömning (second opinion)

Genom förändringar i Hälso- och sjukvårdslagen den 1 januari 1999 stärktes patientens rätt till second opinion, det vill säga rätt att komplettera sin egen läkares bedömning med ett utlåtande från annan läkare. Denna rätt har sedan 2015 stärkts ytterligare i den nya Patientlagen, där det står att varje patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom har rätt till förnyad bedömning. 

Den tydliggör även rätten att verkligen få den behandling som föreslås av den läkare som gjort bedömningen i second opinionförfarandet, så länge som behandlingen kan anses stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, samt att det med hänsyn till sjukdomen och kostnaderna framstår som befogat.

Det har blivit allt vanligare i vårt land att använda sig av möjligheten till ny medicinsk bedömning. Att man vill göra det behöver inte betyda att man är missnöjd med den egna läkarens bedömning och förslag. Det är inget konstigt med att man som patient inför ett kanske livsavgörande beslut vill skaffa sig ett så bra beslutsunderlag som möjligt.

Cancer är en allvarlig sjukdom, det är inte ovanligt att flera behandlingsmetoder står till buds och många gånger kan det saknas vetenskapligt säker kunskap om vilken behandling som är bäst för en viss patient.

Det mest praktiska är ofta att ta upp önskemålet om ny medicinsk bedömning  med den läkare som har hand om just ditt fall. Läkaren som ska göra den förnyade bedömningen behöver ha tillgång till patientjournalen där utredningen och diagnosen är dokumenterad. Det innebär att behandlande läkare ska skriva remiss för ny medicinsk bedömning.

Den ska man kunna få var som helst i landet. Förutsatt att remiss är skriven ska hemlandstinget eller regionen bekosta en ny medicinsk bedömning samt eventuella resekostnader i samband med den.

Patientjournalen

I din patientjournal ska utredningen, vården och behandlingen dokumenteras, enligt Patientjournallagen.

I journalen står ditt namn och personnummer. Bakgrundsuppgifter som är av betydelse för sjukdomen och vården antecknas. Samma sak gäller utredningsresultat, diagnos, behandlingar och andra beslut. Allt viktigt som är gjort och som planeras ska finnas med i journalen. Detta gäller även uppgifter om vilken information som lämnats till patienten och vilka ställningstaganden patienten gjort.

Det ska alltid stå vem som har gjort en journalanteckning och när den gjordes. Uppgifterna i patientjournalen skyddas av sekretess och vem som helst får inte ta fram och läsa dem. Sjukvårdspersonal får ta del av uppgifterna bara om det behövs för den aktuella vården.

Själv har du rätt att läsa din journal. De enda undantagen är om någon person som nämns i journalen kan komma till skada eller om en läkare bedömer att det är skadligt för patienten att läsa journalen. Dessa undantag är knappast aktuella inom cancervården. Vänd dig till din läkare om du vill läsa din journal. Journalen tillhör vården och är personalens arbetsredskap, men du kan alltid be att få en kopia av den.

Om du anser att det står något felaktigt i journalen kan du i vissa fall be läkaren att införa en rättelse. Däremot får läkaren inte radera gamla, felaktiga anteckningar. Det finns vissa möjligheter att få sin journal helt eller delvis förstörd. I sådana ärenden vänder man sig till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, inom sin sjukvårdsregion.

Om en läkare eller annan vårdgivare skulle vägra att lämna ut en journal till patienten, ska detta meddelas skriftligt. Patienten kan då överklaga hos Kammarrätten.

Tystnadsplikt och sekretess

Alla som jobbar inom hälso- och sjukvården har tystnadsplikt enligt Sekretesslagen. Det är straffbart att bryta mot tystnadsplikten. Den gäller både inom privat och offentlig vård. Den gäller alla yrkeskategorier bland de anställda och även praktikanter.

Ingen som arbetar inom vården får lämna ut uppgifter om dig eller din sjukdom till andra, utan att du har godkänt det. Personalen får inte ens berätta att du behandlas vid en viss enhet, om du inte gett klartecken. När du är inlagd på sjukhus är det därför praktiskt att du tidigt talar om för vårdpersonalen vilka de får lämna ut uppgifter till. Tystnadsplikten gäller även det som står i patientjournalen. När vårdpersonal hos en ny vårdgivare som du möter vill läsa dina uppgifter i en sammanhållen journal krävs rätt behörighet hos vårdpersonalen. Du som patient ska samtycka till att din journal får läsas. Du ska tillfrågas om du medger så kallad sammanhållen journalföring, vilket innebär att olika vårdgivare kan dela med sig av information om dig. Syftet med sammanhållen journalföring är att få en helhetsbild av hälsan eller sjukdomstillståndet, och att du inte ska behöva upprepa alla detaljer vid varje besök. Alla uppgifter skyddas av Patientdatalagen, men du har full rätt att säga nej till sammanhållen journalföring, vilket du måste meddela vårdgivaren, eller patientansvarig läkare. Vill du spärra hela eller delar av din journal ska du kontakta respektive vårdgivare/mottagning. Det innebär att uppgifterna spärras för andra vårdgivare.

När barn är patienter har föräldrar eller annan vårdnadshavare normalt rätt att få all information om vård och behandling. Föräldrar kan inte spärra sitt barns journal. 

Om du är missnöjd

Om man inte är nöjd med vårdens bemötande, med den information man fått eller med vården är det vanligen bäst att först försöka prata med den personal det gäller. Fråga igen om du inte har förstått informationen! Säg ifrån om du tycker att du blir nonchalant bemött. Då har ju personalen chans att rätta till problemet.

Landstingets patientnämnd

Om detta inte hjälper, eller om du inte vill prata med personalen på egen hand, kan du vända dig till landstingets patientnämnd ibland kallad förtroendenämnd. Nämnden är politiskt tillsatt och företräder patienternas intressen i hälso- och sjukvården. Först och främst arbetar den med att försöka rätta till brister som patienter eller närstående påpekat.

Patientnämnden har ofta en tjänsteman knuten till sig. Denna brukar kallas patientombudsman eller liknande och finns vanligen vid större sjukhus. Om det finns en patientombudsman vid ditt sjukhus, kan du vända dig direkt till henne/honom om du till exempel är missnöjd med bemötandet inom vården.

Patientombudsmannen löser många problem självständigt och rapporterar även vidare till nämnden. Varken nämnden eller patientombudsmannen har några möjligheter att utdela påföljder för personal som patienten tycker uppträtt olämpligt.

Skada vid behandling – vårdskada

Om du råkat ut för en vårdskada, eller om du upplevt bristande patientsäkerhet, kan du anmäla händelsen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Det är inte bara vårdpersonalen och dess agerande som IVO utreder, utan också vad i händelseförloppet det var som blev fel och varför. IVO ska sedan formulera förslag på vad som behöver göras av vårdgivaren för att inte samma sak ska ske igen, eller i alla fall så att risken för upprepning minimeras. När du lämnar in en handling till IVO är det en offentlig handling som alla kan ta del av.

Om du fått en skada vid behandling eller undersökning inom landstingets hälso- och sjukvård kan du också anmäla skadan till Patientförsäkringen. Blanketter och information kan du få på vårdcentraler och sjukhusets mottagningaroch från patient- förtroendenämnd. Patientförsäkringen är främst tänkt att täcka vissa merkostnader som kan ha uppstått av vårdskadan, men kan ibland också gälla ersättning för sveda och värk. Har du skadats av att ett läkemedel gett oväntade biverkningar, fysiska eller psykiska, kan du få ersättning via Läkemedelsförsäkringen. Blanketter och mer information finns hos patientnämnden, eller förtroendenämnden som den också kan heta, i ditt landsting.