Nyheter
Publicerad
14 jun 2017
Författare
Lotta Fredholm

Supercellen nyckeln vid svåra cancerfall

Att stärka immunsystemet och få dess celler att angripa tumörer har väckt stor uppmärksamhet de senaste åren. Karl-Johan Malmberg forskar om hur en speciell immuncell, NK-cellen, kan riktas mot svårbehandlad cancer.

De senaste tio åren har det inom cancerbehandling gått att på olika sätt stimulera immunsystemets egna celler så att de bättre kan hitta och döda tumörceller. Med ett gemensamt namn kallas detta angreppssätt immunterapi. Exempelvis går det att aktivera immunsystemets väktare, de så kallade T-cellerna.

– Men trots stora framsteg blir mellan 10 och 30 procent av patienterna inte hjälpta av immunterapi, säger Karl-Johan Malmberg, professor vid Institutt for kreftforskning i Oslo, samt gästprofessor vid Karolinska institutet i Huddinge.

En ny roll för NK-celler 

För att T-cellen ska kunna slå fast att en viss cell har omvandlats till en tumörcell behöver den bedöma en ytmolekyl kallad HLA, förklarar Karl-Johan Malmberg.

– I denna placerar cellen små delar från sitt inre, som korv i ett korvbröd. T-cellen kan då känna igen om en ”korv” är underlig, vilket tyder på att cellen är en tumörcell. Då aktiveras T-cellen och dödar tumörcellen, säger han.


BLODCANCER

  • 2015 upptäcktes 1 247 nya fall av leukemi i Sverige.
  • Det finns olika former av leukemi och patienter behandlas ofta med cytostatika.
  • I botande syfte får patienten nya stamceller som bildar blodceller, en så kallad stamcellstransplantation.
  • En framtida cancerbehandling med NK-celler passar vid leukemi, då NK-cellerna cirkulerar i blodet och därifrån kan ta sig till benmärgen.

En anledning till att T-cellsbehandling inte fungerar är att tumörceller ibland kan skapa förändringar i arvsmassan, som gör att HLA saknas på cellytan. Utan ”HLA-korvbrödet”, finns ingen ”korv” för T-cellen att bedöma, och då kan den heller inte aktiveras.

– Men de tumörceller som gömmer sig för T-cellerna skulle kunna vara tillgängliga för NK-celler, säger Karl-Johan Malmberg. NK-celler är immunceller som kan döda främmande celler och NK-cellernas angreppssignal är att HLA saknas på cellytan. 

– Om vi kan ta fram NK-celler och odla dem så att vi anrikar rätt grupp av NK-celler, och sedan kan aktivera dem så att de effektivt hittar och dödar tumörceller, är det en möjlig behandling för patienter där annan behandling inte fungerar, säger han.

En bro till transplantation

Karl-Johan Malmberg har en lång relation till NK-celler, som han stötte på redan under läkarutbildningens första termin, när han skulle göra ett tvåveckors projektarbete. Det var 1993 och han kom då i kontakt med Klas Kärre (i dag ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd), som forskade om just NK-celler.

– Klas berättade för mig om hur NK-celler dödar tumörceller och det satte tydligen sina spår. Nu, 24 år senare, jobbar jag heltid med NK-celler, säger han.

Som läkare specialiserade han sig inom hematologi, sjukdomar som utgår från blodet och benmärgen. Under sin tid på hematologen vid Karolinska universitetssjukhuset beslöt han sig för att ägna sig åt forskning, för att i förlängningen kunna bidra till att ta fram ny behandling. 

– Jag minns särskilt en patient med en allvarlig form av leukemi, som hade barn i mina barns ålder, och som vi inte kunde hjälpa. Det kändes frustrerande att det inte fanns någon experimentell behandling att erbjuda.  Nu kan den tiden vara här. I en ännu opublicerad studie har Karl- Johan Malmberg och hans kolleger visat att patienter med obotlig blodcancer har blivit hjälpta när donerade NK-celler sprutades in i blodet. Sammanlagt fick 16 personer behandling i botande syfte och sex blev så friska att de kunde få donerade stamceller.

– Det vi visar är att behandling med NK-celler är en bro till transplantation, vilket är ett viktigt första steg, säger han.

Ett steg mot läkemedel   

Karl-Johan Malmbergs forskning får stöd från Cancerfonden. 

– Finansieringen från Cancerfonden är långsiktig. En stor fördel är också att de ger oss forskare förtroendet att forska utan att vara alltför styrande, en frihet som har varit viktig för mig, säger han.

Utan pengar går det heller inte att göra kliniska studier, som är nödvändiga för att testa effekten av framtida läkemedel. Via KI Innovations AB, en del av Karolinska institutets innovationssystem, fick han hjälp att söka patent för en metod för att ta fram och odla upp NK-celler. Patentet var en förutsättning för det samarbetsavtal som hans grupp i februari i år kunde sluta med det amerikanska läkemedelsbolaget Fate Therapeutics.

– Vi får stöd för att under två år utveckla vår metod att odla speciellt potenta NK-celler och göra behandlingen tillgänglig för ett större antal patienter. Samarbetet knyter oss även närmare andra toppforskare inom detta fält, vilket är oerhört inspirerande, säger han och fortsätter:

– Och den studie vi nu planerar att göra, med patienter från både Norge och Sverige, är beroende av ett nära samarbete och stöd från industrin.

Ur Rädda Livet nr 2, 2017
 


Din gåva ger oss möjlighet att finansiera den främsta cancerforskningen i Sverige. Med din hjälp kan vi komma ännu ett steg närmare vår vision – att besegra cancer.

Ge en gåva

Visa fler