Nya sätt att bota lymfom väcker hopp

Forskning om kroppens eget försvar mot cancer har pågått och stöttats av Cancerfonden under många år. Ett av de mer moderna spåren är att använda läkemedel med antikroppar som fäster på cancercellerna och på så vis dödar dem.

För ungefär tio år sedan blev den här sortens läkemedel tillgängliga för patienter med lymfom i Sverige och det har bidragit till att 5-årsöverlevnaden för den vanligaste lymfomtypen, diffust storcelligt B-cellslymfom, ökat från cirka 45 till 55 procent det senaste decenniet.

– Att många fler överlever beror främst på att antikroppen rituximab blev rutinbehandling runt 2007, säger Kristina Sonnevi, överläkare och chef vid lymfomsektionen vid Karolinska universitetssjukhuset.

Hon får medhåll av Mats Jerkeman, professor i onkologi och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

– En annan framgång har varit att sjukvården har blivit bättre på att behandla de biverkningar som uppstår när man behandlar lymfom, till exempel infektioner, säger Mats Jerkeman.

Men det allra senaste på forskningsfronten är att ta ut och modifiera patientens egna immunförsvarsceller genetiskt, utanför kroppen.

Vita blodkroppar, framförallt T-celler, tas då från blodet och förses med en ny gen som kodar för ett specialdesignat protein som kallas chimeric antigen receptor, CAR.

Behandlingen kallas därför CAR-T terapi. Efter modifieringen odlas cellerna så att de blir fler innan patienten får tillbaka dem. Det nya proteinet får T-cellerna att söka upp cancercellerna och döda dem.

- CAR-T behandling blir betydligt mer kraftfull än antikroppsbehandling med till exempel rituximab. Det beror på att T-celler är betydligt mer effektiva på att döda tumörceller än vad antikroppar är, säger Mats Jerkeman.

Flera forskare, med anslag från Cancerfonden, jobbar med olika varianter av metoden att modifiera patiens egna celler, både med CAR-T-celler och andra typer av vita blodkroppar. En sådan studie har stöttats av Cancerfonden under tre år. Där behandlades svårt sjuka patienter som inte blivit hjälpta av andra behandlingsalternativ med CAR-T-celler. 

Två nya läkemedel testas

Forskning på CAR-T har lett fram till tre nya läkemedel för personer med B-cellslymfom. I somras blev två av dessa, Yescarta och Kymriah, godkända av Europeiska läkemedelsmyndigheten.

– Men det betyder inte att vi kan börja behandla patienter direkt. Till exempel måste priset på de här medicinerna förhandlas först. Den behandling som sker är fortfarande inom ramen för studier, säger Kristina Sonnevi.

Mats Jerkeman är ändå hoppfull. 

– Jag hoppas att detta kommer bli tillgängligt för våra patienter senare i år.

Det är svårt att förutspå men jag tror att CAR-T kommer bli lika revolutionerande för patienterna som antikroppen rituximab, säger Mats Jerkeman.

Både Kristina Sonnevi och Mats Jerkeman är involverade i varsin studie med nya CAR-T läkemedel som startar under hösten 2018. Studierna fokuserar på patienter med diffust storcelligt B-cellslymfom som fått ett första återfall eller nyinsjuknade som inte får någon effekt av cytostatikabehandling.

I båda studierna lottas patienterna till CAR-T  eller standardbehandling med stark cytostatika och stamcellstransplantation.

– I Stockholm kommer vi att studera ett tredje läkemedel som ännu inte godkänts och fått något försäljningsnamn. I studien behandlar vi patienter med aggressivt B-cellslymfom i ett tidigare skede av sjukdomen än vad som tidigare gjorts, säger Kristina Sonnevi.

Från Lund kommer Mats Jerkeman leda en liknande studie, fast med ett av de nu godkända läkemedlen.

– Studien kommer att drivas vid onkologklinikerna i Uppsala och Lund och det ska bli intressant att se resultatet. Tidigare studier har bara varit i fas 2 vilket betyder att medicinens effekt inte har jämförts med annan behandling, säger Mats Jerkeman.

Läs mer om hur läkemedelsstudier går till och hur det är att delta

Fakta om blodcancer

• Blodcancer är en rad olika cancerformer som utgår från celler i blod- och lymfsystem.
• Lymfom är den vanligaste blodcancerformen. Den involverar vita blodkroppar, till exempel B-celler, som är viktiga i kroppens immunförsvar. Det finns en rad olika sorters lymfom. År 2016 upptäcktes 2 323 fall av lymfom. En speciell form kallas Hodgins lymfom, den omfattas inte av siffrorna om överlevnad och insjuknande i denna artikel.
• Leukemier är den näst vanligaste blodcancerformen. Över 1000 personer drabbas årligen av leukemi i Sverige. Det finns både akuta och kroniska former av leukemi. 
• Myelom är en cancersjukdom som uppstår i benmärgen där blodceller bildas, och som drabbar drygt 600 personer årligen.