Matmiljön har stor påverkan på vår hälsa

Utbudet på livsmedel är bara en av matmiljöns många beståndsdelar. Matmiljö kan beskrivas som den fysiska och sociala miljö som påverkar hur vi förhåller oss till, och äter, mat. Den formas av faktorer som marknadsföring, tillgänglighet, matpriser, traditioner och socialt tryck.

Alla aktörer måste ta ansvar för sin del i kedjan.

Vi blir till exempel mer benägna att äta ohälsosamt om vi ingår i ett socialt sammanhang där ohälsosamma livsmedel förväntas och värdesätts. Vi köper mer av de livsmedel som vi exponeras för och vi handlar mer näringsfattig och kaloririk mat om den är lätt att få tag på.

– Det är som med lågt hängande frukter. Antalet och närheten till olika inköpsställen, butiker och restauranger, har betydelse för vår matkonsumtion, säger Pia Lindeskog.

Ingen tar ansvar för helheten

I Sverige är det relativt nytt att prata om matmiljö medan länder som USA, Australien och Storbritannien har pratat om ”food environment” under en längre tid. 

Traditionellt har folkhälsoarbetet kring mat fokuserat på enskilda livsmedel och näringsämnen som, förvisso genom vetenskapligt beprövad forskning och erfarenhet, kategoriserats som hälsosamma eller inte.

Ja, det är absolut politikernas uppgift att underlätta för medborgarna att leva hälsosammare.

Mycket resurser har lagts på information och folkbildning för att människor ska äta hälsosamt. Det är nog få som har missat Livsmedelsverkets tallriksmodell och matcirkel.

– Vi som arbetar med dessa frågor har länge förstått att när människor väl äter är det bara det allra sista steget i en lång rad av påverkansfaktorer. I dag är det ingen som tar ansvar för helheten. Alla aktörer måste ta ansvar för sin del i den kedjan, säger Pia Lindeskog.

Men är det politikerns uppgift att reglera förutsättningarna för medborgarnas konsumtion av mat?

– I regeringsformen står det att det allmänna ska värna befolkningens hälsa så ja, det är absolut politikernas uppgift att underlätta för medborgarna att leva hälsosammare, säger Pia som också poängterar att det utöver politiska beslut krävs att andra viktiga aktörer, såsom arbetsplatser, hälso- och sjukvården och näringsidkare, aktivt deltar för att förbättra matmiljön.

Sedan, menar Pia Lindeskog, är det väldigt viktigt att få med kommunerna eftersom det är de som ansvarar för etableringsstrategier, det vill säga samarbetet som sker mellan kommunen, fastighetsägare, handel och övrigt näringsliv.

Hon skulle gärna se att de agerade lite mer som ombudsman för invånarna och till exempel frågade sig: Vill vi bara ha snabbmatsställen i centrum?

– Kommunerna har möjlighet att påverka matmiljön, till exempel kiosker och snabbmatsställen i nära anslutning till skolor.

Matmiljön främjar inte vår hälsa

Överkonsumtionen av kalorier är den främsta orsaken till övervikt och obesitas (fetma) som i sin tur är kända riskfaktorer för 13 olika cancerformer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2.

De senaste 40 åren har antalet personer med övervikt och obesitas ökat drastiskt, framförallt bland barn och unga. Jämfört med 1980 har fem gånger så många skolbarn obesitas idag.

Andelen vuxna (16-84 år) med övervikt och obesitas har ökat från 31 procent till 52 procent mellan 1980 och 2021.

Parallellt med befolkningens viktökning har även matmiljön förändrats sedan 80-talet. Inom vissa områden mer än andra, som till exempel när det gäller marknadsföring och tillgängligheten på livsmedel.  

– I dag exponeras vi för mat och dryck i många fler sammanhang än vi gjorde för 30-40 år sedan. Vart man än vänder sig kan man köpa mat även i butiker vars kärnverksamhet inte har med livsmedel att göra överhuvudtaget, säger Pia Lindeskog. 

Utbudet av ohälsosam mat har ökat

Just nu arbetar Folkhälsomyndigheten, tillsammans med Livsmedelsverket, med att ta fram förslag på insatsområden som kan främja en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Rapporten ska vara färdig och presenteras för regeringen i början av nästa år.

Ett insatsområde är just tillgängligheten i butiker som inte är livsmedelsaffärer. I dag säljs mycket godis och läsk i till exempel möbel-, bygg- och elektronikhandeln.

– Till skillnad från dagligvaruhandeln följer den här typen av butiker inte branschriktlinjer för livsmedelsförsäljning. 

Ett annat insatsområde är att balansera utbudet.

– Vi har väldigt mycket nyttig mat så det är inte problemet. Däremot utgör den en för liten andel av det totala utbudet, säger Pia Lindeskog.

Reglerna för marknadsföring måste ses över

Ett tredje område är att se över reglerna för marknadsföring av näringsfattiga och kaloririka livsmedel. Idag utgörs reklam för sådana livsmedel av närmare 80 procent om man tittar på utomhusreklam och allmänna inomhusmiljöer.

Hur bestämmelserna skulle se ut är inte Folkhälsomyndighetens uppgift att ge förslag på, men, ett tips från Pia Lindeskog är att titta på den regleringen som redan finns när det gäller marknadsföring av alkohol och tobak.