Idrotten kan skapa bättre matvanor bland barn och unga

Idrottsrörelsen i Sverige växer, enligt statistik från Riksidrottsförbundet. Antalet deltagartillfällen bland barn och ungdomar har ökat från drygt 58 miljoner till strax under 63 miljoner mellan 2019 och 2024.

Om det inte finns hälsosam mat att köpa, kommer heller ingen att göra det.

Dessutom har idrottsrörelsen så många som tre miljoner medlemmar. Glädjande siffror, eftersom det finns ett starkt samband mellan rörelse och hälsa.

Precis som det finns ett samband mellan mat och hälsa. Men här blir det motsägelsefulla signaler. För maten och drycken som serveras i idrottshallar och på arenor faller oftast under epitetet skräpmat.

Inbjudan till dialog 

Det här vill nu Cancerfonden ändra på och har bjudit in större klubbar med både elit- och breddverksamhet till en dialog om hälsosammare mat. Elin Ramfalk är folkhälsostrateg på Cancerfonden och en av dem som deltar i projektet.

– Idrottsrörelsen är en av våra viktigaste arenor för att skapa en hälsosam matmiljö för barn och unga. Den samlar många barn och vuxna och har därmed potential att förändra hälsan på bred front, säger hon.

Kopplingen mellan matvanor och cancer är välkänd. Ohälsosamma matvanor bidrar till övervikt och obesitas, vilket ökar risken för 13 olika cancerformer.

En hälsosam kost, däremot, med mycket grönsaker, frukt, fullkorn och baljväxter kan på sikt minska risken för flera cancerformer.

Näringsrik mat gör dessutom att barn och unga presterar och återhämtar sig bättre under och efter träning.

– Det är därför det är så viktigt att påverka matutbudet i idrottssammanhang, säger Elin Ramfalk.

Kultur som skapar känslor 

Cancerfondens initiativ gäller både den mat som erbjuds i samband med träning och den som säljs under matcher och cuper.

– Idrotten är en kultur som skapar känslor, minnen och upplevelser – även av maten man äter. Själva utövandet av idrotten är hälsosam, men inte intaget av föda när man tittar på den.

När ohälsosamma alternativ blir norm i hälsosamma miljöer skapas en motsägelsefull signal om vad som är ett hälsosamt matval.

Det finns ett behov av nationella riktlinjer.

Hur gör då Cancerfonden för att närma sig idrottsrörelsen?

– Framför allt har vi en dialog med stora föreningar för att möjliggöra och inspirera till förändring. Vi har också haft ett rundabordssamtal för att lyfta ämnet. 

Initiativet har tagits emot positivt, enligt Elin Ramfalk. De föreningar vi pratat med förstår problemet och vill vara med och påverka. Men de vet inte riktigt hur.

– Det finns förutfattade meningar om att det inte går. En vanlig invändning är att man är rädd att tappa i försäljning, man tänker att hälsosam mat inte kommer att sälja. Men det finns exempel på föreningar som genomfört förändringar med goda resultat. Det handlar om att börja göra små förändringar, lite i taget.

Äger inte rättigheterna 

En annan utmaning är att det ibland inte är klubbarna själva som äger kiosk-och serveringsrättigheterna. Dessa klubbar kan alltså bara påverka matmiljön indirekt, genom önskemål och samtal.

– Det finns ett behov av nationella riktlinjer att underlätta för aktörer att skapa bättre matmiljö, säger Elin Ramfalk och nämner till exempel matmiljön i simhallar ägda av kommunala bolag.

Hon uppmanar alla idrottsklubbar som vill verka för en hälsosam matmiljö att inte ge upp, utan att ta ett steg i taget.

– Det är ett förändringsarbete som tar lite tid. Ett nytt synsätt. Det är som med träning. Varje steg räknas.

Så kan ni börja

De här rekommendationerna är tänkta som ett stöd för föreningar och klubbar som vill komma igång, oavsett storlek, resurser eller ambitionsnivå

Ta fram en mat- och dryckespolicy

• Börja med att formulera vad föreningen vill stå för kopplat till en enkel fråga eller ett konkret område som känns möjlig. Ta exempelvis fram en policy för mat och dryck för barnverksamheten som gäller vid egna träningar, matcher och sammankomster.

Involvera barn, ledare och föräldrar

• Förankra förändringen hos dem som berörs. Låt barn och ungdomar komma med idéer om utbudet, engagera ledare som förebilder och prata om mat på ett sätt som väcker nyfikenhet snarare än pekpinnar.

Inför sponsringspolicy

• Tydliggör vad klubben vill stå för även i samarbeten. En enkel sponsringspolicy skapar samsyn i beslut som rör sponsring och partnerskap.

För dialog med sponsorer 

• Prata öppet med befintliga och potentiella sponsorer om vad klubben står för och vill förmedla. En gemensam dialog om hälsa, hållbarhet och ansvar gör det lättare att skapa samarbeten som stärker både föreningen och sponsorn.

Lyft fram sponsorer som står för hälsa och hållbarhet 

• Synliggör och samarbeta med partners som delar föreningens värderingar. Genom att lyfta fram sponsorer som står för hälsa, hållbarhet och omtanke visar klubben att den tar ansvar för vilka budskap som förmedlas till barn, ungdomar och besökare.