Immunsystems funktion är av avgörande betydelse för uppkomst och förlopp av cancer. De flesta nya läkemedel mot kroniska inflammationssjukdomar verkar genom att sänka funktionsförmågan i olika delar av immunsystemet; riskerna med dessa är inte klarlagda. Nyare cancerläkemedel bygger på den omvända principen, dvs att göra immunsystemet mer ”lättretat”, men till priset av en ökad risk för olika immunologiska reaktioner. Sådana autoimmuna tillstånd förekommer även i den i övrigt friska befolkningen. Hur stor 'naturlig skyddseffekt' dessa har med avseende på cancer är inte klarlagt, men mekanismen kan vara av stor betydelse på befolkningsnivå.
Vårt forskningsprogram syftar dels till att förstå cancerriskerna och förloppen vid olika typer av kroniska inflammationsjukdomar, inklusive deras olika immunmodulerande terapier, dels till att förstå i vilken utsträckning olika former av autoimmuna tillstånd eller sådan genetisk predisposition innebär en 'naturlig' variation i risken/skyddet att utveckla och avlida i olika former av cancer. Detta gör vi genom att kombinera några av världens största kliniska datakällor över patienter med sådana sjukdomar och deras behandling med hälsodataregister över läkemedelsanvändning, samsjuklighet, cancerförekomst och död.
Utifrån ett cancerperspektiv hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse för betydelsen av olika typer av immun-aktivering (kronisk inflammation, autoimmunitet), samt betydelsen av att manipulera olika delar av immunförsvaret, för variation i tumöruppkomst och prognos. Utifrån ett kliniskt perspektiv hoppas vi kunna besvara en rad akuta kunskapsluckor kring risken (eller nyttan) med nyare typer av immunpåverkande läkemedel, såväl vad gäller cancerrisker (vid behandling av inflammation) som inflammatoriska biverkningar (vid behandling av cancer).