Tumörceller kidnappar blodkärl

Precis som all annan vävnad behöver även tumörer näring och syre, något som de förser sig med via blodet. Att hindra att blodkärl bildas, genom att använda kärlhämmande läkemedel, har därför varit ett sätt att behandla cancer, men i ungefär hälften av fallen fungerar inte behandlingen som tänkt.

Nu har forskarna kunnat visa varför. Hanna Nyström, forskare vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet, har tillsammans med ett internationellt forskarlag studerat hur det ser ut när cancer har spridit sig till levern.

– Hos hälften av patienterna har tumören utvecklat egna, nya blodkärl, så kallad angiogenes. Men hos de resterande patienterna växer tumörcellerna på ett annat sätt. De maskerar sig och imiterar levercellerna. Det gör att de kan skuffa undan levercellerna, ta deras plats och bygga tumören runt de kärl som redan finns, vilket innebär att de inte påverkas av kärlhämmande läkemedel, säger Hanna Nyström.

Kunskap bäddar för bättre behandling  

Varje år får över 6 000 personer i Sverige diagnosen tjock- eller ändtarmscancer. Hos ungefär hälften bildas dottertumörer, metastaser, i levern. Det är metastaser som forskarna har studerat och resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine.

– Nu har vi en jättebra förklaring till varför kärlhämmande läkemedel inte alltid fungerar. Och det gäller inte bara tjock- och ändtarmscancer. När bröstcancer sprider sig till levern handlar det alltid om metastaser där kärlhämmande behandling inte fungerar, säger Hanna Nyström.

Med bättre förståelse för skillnaden mellan de olika metastasernas sätt att växa, vill forskarna skapa skräddarsydd behandling. 

– En anledning är att undvika onödig behandling med läkemedel som ändå inte fungerar. I dag kan vi med framgång behandla hälften av patienterna med spridd tjock- eller ändtarmscancer. Nu är förhoppningen att hitta bättre behandling även för de resterande, säger hon.

Hon betonar dock att det i dagsläget inte finns någon färdig behandling, men forskning pågår.

Analys av tumörceller avslöjar skillnader

I ett sådant projekt analyserar forskarna tumörvävnad från ett 60-tal patienter. De kartlägger här exakt vilka proteiner som tumörceller från de olika typerna av metastaser tillverkar, och som i förlängningen skulle kunna utgöra måltavlor för framtida behandling. 

– Dessa data är ännu inte publicerade, men vi ser flera tydliga skillnader mellan de tumörceller som är känsliga för kärlhämmande läkemedel och de som inte är det, säger hon.

Hanna Nyström driver även en klinisk studie.  Syftet är att undersöka om det redan innan operation går att avslöja vilken slags metastaser en patient har. Här undersöks patienter med både magnetkamera och datortomografi och under nästa år kommer 85 patienter att ingå i studien.

– Under 2018 får vi sedan klarhet i om det med vår avbildningsmetod går att skilja de olika varianterna åt. Vi hoppas kunna ge patienterna rätt och skräddarsydd behandling baserad på vilken slags metastas patienten har. Förhoppningsvis kan vi hitta en bättre behandling för de patienter som har typen som växer utan nybildning av blodkärl, säger hon.