Efter att ha tagit fram en omfattande forskningsplan känns det nu otroligt positivt att kunna realisera den forskning jag vill göra. Foto: Mattias Pettersson.
Nyheter
Publicerad
23 mar 2017
Författare
Lotta Fredholm

Daniel får stöd för pancreasforskning

Bukspottkörtelcancer är en allvarlig cancersjukdom som är svår att behandla. Men det vill Umeåforskaren Daniel Öhlund ändra på med nytt stöd från Cancerfonden. Genom att kartlägga de celler som växer runt tumören hoppas han kunna hitta ett sätt att angripa tumörerna.

Prognosen vid bukspottkörtelcancer, även kallad pancreascancer, är mycket dålig, med en genomsnittlig femårsöverlevnad på omkring fem procent. En anledning är att sjukdomen ofta kommer smygande, vilket innebär att den upptäcks först när tumören spritt sig. Spridning till andra delar av kroppen gör det omöjligt att operera, vilket i dag är den enda möjligheten till botande behandling.

– Bukspottkörteln ligger illa till och man får diffusa symtom, som till exempel ryggsmärtor. Medelöverlevnaden efter diagnos är därför ofta bara några månader, säger Daniel Öhlund, forskare vid Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet och kliniskt verksam vid Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus.

Han är en av två forskare som i år får del av Cancerfondens särskilda satsning, Fellowship i pankreascancerforskning. 

– Stödet är väldigt viktigt! Efter att ha tagit fram en omfattande forskningsplan känns det nu otroligt positivt att kunna realisera den forskning jag vill göra, exempelvis genom att bygga ihop ett team av kompetenta medarbetare, säger Daniel Öhlund. 

Bindväven skyddar tumören

Han fokuserade på bukspottkörtelcancer redan under sina doktorandstudier vid Umeå universitet, och fortsatte sedan som postdoc i USA. Där tillbringade han fyra år vid Cold Spring Harbour Laboratories i Long Island i en forskargrupp som arbetade med just denna cancerform.

Nu vill Daniel Öhlund bättre förstå samspelet mellan stödjecellerna som bygger upp den bindväv som omger tumörcellerna, eller stromat som det också kallas. En tumör i bukspottkörteln består av 10-15 procent tumörceller – resten av massan är bindväv.


Foto: Jan Alfredson, Västerbottens läns landsting. 

– Bindväven verkar skydda tumören mot cancerläkemedel, bland annat genom att fungera som en barriär som hindrar att läkemedel når fram till cancercellerna, säger Daniel Öhlund. 

Hans mål är att förstå samspelet mellan cancercellerna och stödjecellerna i bindväven.

– Cancercellerna i tumören är beroende av stödjecellerna och behöver input och kontakt med dessa. I de fall som stödjecellerna hjälper cancercellerna kan en framtida behandling vara att blockera dessa stöttande celler, för att hindra cancercellerna att växa, säger Daniel Öhlund. 

Särskild satsning från Cancerfonden

Varje år får drygt 900 personer diagnosen bukspottkörtelcancer. Cancerformen ligger inte på ”tio-i-topp”-listan över de vanligaste cancerformerna, men är trots det den fjärde vanligaste tumörformen när det handlar om hur många människor som avlider i cancer årligen. Det är för att stimulera forskning om bukspottkörtelcancer som Cancerfonden i år gör en speciell satsning, enligt professor Klas Kärre, forskningsnämndens ordförande. 

– Vi vill skapa en positiv spiral och satsar därför på forskning om bukspottkörtelcancer i år och även nästa år. Sammanlagt satsar Cancerfonden 14 extra miljoner på tre-åriga stöd i form av Fellowships. Här är Daniel Öhlunds forskning om de celler som bygger upp det stela och starka stromat som kännetecknar bukspottkörtelcancer ett lysande exempel, säger Klas Kärre och fortsätter:

– Styrelsen har beviljat extra medel för denna satsning, utöver vad Cancerfonden vanligen delar ut. Det är generösa givare och bra insamlingsresultat som har möjliggjort detta.

Visa fler