Vill avslöja cancerns gömställe

Att hitta nya, riktade läkemedel som förbättrar prognosen för vissa former av blodcancer är ett av forskaren och läkaren Thoas Fioretos mål.

Man vid datorskärm innanför ett gult glas.
Thoas Fioretos är överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet. Hans forskning har tilldelats 1,75 miljoner kronor per år av Cancerfonden under de närmaste tre åren. Foto: André De Loisted.

Varje år drabbas cirka 350 personer i Sverige av blodcancerformen akut myeloisk leukemi, AML. Femårsöverlevnaden för vuxna patienter är i dag cirka 20 procent, en dyster prognos. 

Thoas Fioretos, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid avdelningen för klinisk genetik vid Lunds universitet, arbetar för att förändra detta. 

– Eftersom jag arbetar både som forskare och läkare är jag inte nöjd bara med att ta reda på hur det ser ut, utan vill föra den nya kunskapen vidare till bättre diagnostik och behandling, säger han.   

Förändrad syn på cancer

Tidigare har cancer betraktats som en sjukdom som uppstår i olika vävnader, exempelvis i blodet, där vita blodkroppar omvandlas till tumörceller. Nu har synen förändrats till att varje form av cancer snarare kännetecknas av att tumörcellerna har ett visst mönster när det gäller genetiska förändringar, mutationer, som finns i deras arvsmassa. 

– I dag är det standard att vi för patienter med AML analyserar deras tumörceller med hjälp av en så kallad genpanel som vi har varit med att utveckla, och som undersöker om det finns mutationer i 195 olika gener, säger han.

Den genetiska ”signatur” som patientens tumörceller uppvisar gör det möjligt att ställa rätt diagnos. Det är viktigt eftersom det som i dag kallas AML inbegriper ett hundratal olika undergrupper. Signaturen avgör även hur prognosen ser ut.  

Man vid maskin på laboratorium.
En del av forskningsprojektet handlar om att hitta nya, riktade läkemedel. Foto André De Loisted.

Får anslag av Cancerfonden 

– I vissa fall går det också att se att patientens specifika variant av AML går att angripa med riktade läkemedel, säger Thoas Fioretos. 

Detta innebär att det då går att ge individanpassad behandling. Det projekt som han nu har fått anslag från Cancerfonden att driva, tillsammans med sin forskargrupp, beskriver han som tredelat. 

Nio av tio barn överlever, men behandlingarna är tuffa.

Den första delen innebär att kartlägga olika slags AML-varianters genetik, med hjälp av prover från patienter.

Förstå hur cancerformerna uppstår 

– Det går i dag att bestämma hela arvsmassan i de sjuka AML-cellerna på 24-48 timmar och därmed påvisa vilka mutationer som föreligger i alla gener, säger han. 

Den andra delen är en djupdykning för att bättre förstå en speciell form av akut lymfatisk leukemi, ALL, som ligger bakom 4-8 procent av ALL-fallen som drabbar barn.  

– Barn har en mycket bättre prognos lyckligtvis, då nio av tio överlever, men behandlingarna är tuffa så vi behöver bättre förståelse för hur cancerformerna uppstår och hitta mer riktade läkemedel som är effektivare och ger mindre biverkningar, säger han.  

Jagar nya läkemedel 

Den tredje delen av forskningsprojektet handlar om jakt på nya läkemedel. 

– Vi letar efter markörer på cancercellernas yta som är unika för just dem och som inte finns på friska celler. Vi vill hitta markörer som finns på leukemi-stamcellerna, alltså de moderceller som ger upphov till alla andra cancerceller, säger Thoas Fioretos. 

Det behövs ett helt batteri av antikroppar. 

Detta arbete pågår, eftersom gruppen redan har lyckats hitta två sådana ytmarkörer. Nu är målet är att ta fram antikroppar som är specifikt riktade mot dessa, för att kunna ta fram målriktad behandling. 

– Det behövs ett helt batteri, både antikroppar som fastnar på leukemi-stamcellerna och skickar en dödssignal, och antikroppar som märker ut dem för immunsystemets celler så att dessa kan döda leukemi-stamcellerna, säger han.   

Var med och bidra till livsviktig forskning.

Ge en gåva här

Gömmer sig för immunsystemet 

Detta innebär en stor utmaning, eftersom cancercellerna i blodet tycks kunna gömma sig för immunsystemets celler med hjälp av ett slags ”osynlighetsmantel”.  

– Vi har sett att de beklär sig med ytmarkörer som gör dem osynliga för immunförsvaret. Och det är begripligt då det måste vara tufft att vara leukemicell i blodbanan där det ständigt patrullerar en massa immunceller, jämfört med att exempelvis ligga och gömma sig i lungan, säger han. 

Han har trots utmaningarna goda förhoppningar om att arbetet kommer att bära frukt. Men han flaggar för att det tar lång tid från upptäckten av en bra målmarkör, tills dess att riktade antikroppar kan användas som läkemedel. 

Två män pratar i ett laboratorium.

Draghjälp från andra forskare

– Det är ett tioårsperspektiv vi talar om, minst. Min tröst är att om vi kan hitta ett par målmarkörer, så kan även andra forskargrupper göra det. Till slut har vi den behandlingsarsenal som behövs för att de flesta patienter med AML ska kunna få effektiv behandling, säger han. 

Thoas Fioretos konstaterar att stödet från Cancerfonden är fundamentalt. 

– Jag har haft anslag från Cancerfonden sedan 1996 och det är själva grundanslaget som gjort att vi stadigt har kunnat utveckla vår forskning och gjort upptäckterna möjliga, säger han.


Senaste nyheterna