Bröstcancer omfattar flera undertyper med olika riskmönster och överlevnad. Tidigare barnafödande och socioekonomiska faktorer påverkar generellt sett risken och överlevnaden i bröstcancer, men det är ännu inte klarlagt hur dessa påverkar de olika undertyperna. En viktig fråga för yngre kvinnor är möjligheten att få barn efter genomgången cancerbehandling. Vi behöver mer tillförlitliga siffror på hur stora chanserna är att bilda familj efter bröstcancer och vilken roll undertypen har. En mindre men ökande grupp kvinnor får cancer i samband med graviditet. Det är viktigt att vi bättre förstår deras risker och komplikationer.
I detta epidemiologiska projekt kommer vi kombinera de kliniska bröstcancerregistren i Sverige och Norge med avancerade statistiska modeller för att kunna studera orsaker till undertyper av bröstcancer, samt vad som styr prognosen. Genom att utnyttja styrkan i stora patientmaterial kommer vi kunna svara i större detalj vad som styr olika risker. Vi ska även undersöka faktorer som styr barnafödande efter en cancerdiagnos, samt underliggande orsaker till den ökande förekomsten av graviditetsnära cancer. Genom att använda nya statistiska metoder kommer vi få en djupare epidemiologisk förståelse för orsakssamband och tidsförlopp.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Vi vill öka kunskapen om vilka faktorer som styr den ökande förekomsten och den sämre prognosen hos vissa kvinnor. Detta kan hjälpa läkare och forskare att skapa åtgärder för riktad prevention, uppföljning och behandling. Med detta projekt vill vi också ta fram säkra resultat till läkare och patienter så att de kan fatta informerade beslut rörande fertilitet i samband med cancer. Bland den ökande gruppen av unga patienter som diagnosticeras med cancer i samband med graviditet är det särskilt viktigt att förstå hur tumörbiologi inverkar på risk och överlevnad.