Sophia Zackrisson

Sophia Zackrisson är röntgenläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet. Hon forskar om nya metoder för att med bilddiagnostik upptäcka bröstcancer tidigt. Sophia Zackrisson blev Årets cancerforskare 2020. Här berättar hon om sin forskning i vardagen. Texterna är ursprungligen publicerade på vår Instagram.


28 september 2020

Hej,
Sophia Zackrisson här. I januari blev jag utsedd till Årets Cancerforskare. Våren, sommaren och hösten har varit fina trots pandemin.

Min forskargrupp har kunnat fortsätta med mycket av forskningen för att förbättra för tidig upptäckt och diagnos av bröstcancer. Det fina med min grupp, förutom att alla är otroligt engagerade personer, är att de kan så mycket olika saker och är experter på diverse ämnen.

Under några dagar ska jag bjuda på några ögonblicksbilder av vad vi sysslar med och ni ska få träffa några av mina medarbetare. Häng med!

Vi börjar med siffror. Hur svårt kan det vara, det är väl bara att införa nya metoder i sjukvården om de verkar vara bättre? Men, det tar lång tid att göra bra studier, tillräckligt stora studier för att få statistiskt säkerställda resultat.

I våra mammografistudier behövde vi undersöka 14 848 kvinnor med den nya metoden 3D-mammografi och jämföra med vanlig mammografi. Då kunde vi visa att av 139 upptäckta cancrar hittade vi 42 med enbart 3D- mammografi. Det är ca 30 procent fler än om vi bara använt vanlig mammografi.

Två mammografibilder på bröst
En tumör i ett bröst är inringat i den högre bilden, som har tagits med 3D-mammografi. Tumören syns inte i bilden som är tagen med 2D.

Sedan behövde vi följa alla kvinnor i upp till två år fram till nästa mammografitillfälle för att se vilka tumörer vi inte hittat med någon av metoderna. Vi kallar dem intervallcancrar, de som kvinnan upptäcker själv mellan mammografiomgångarna. Det var 22 stycken.

Ingen metod är 100 procent säker, men det verkar ändå som 3D-mammografi leder till att färre kvinnor behöver uppleva att deras tumör missas eller inte syns i samband med kontrollen.

3D-mammografi är en skiktröntgen som gör att det är lättare att urskilja vad som är tumör och vad som är normalvävnad. Ni ser skillnaden på bilden där tumören i den blå cirkeln bara syns på 3D-mammografin.

Kristin Johnson är röntgenläkare och doktorand i forskargruppen och har sedan flera år jobbat med våra uppföljningar och har räknat mycket statistik för att vi ska kunna visa säkra resultat. Heja! Vi hoppas att våra studier leder till förbättrade mammografimetoder.

Kristin Johnson sitter vid en dator
Kristin Johnson, som ingår i forskargruppen, jobbar med att visa säkra resultat. Förhoppningsvis leder arbetet i forskargruppen till ännu bättre metoder för mammografi.

29 september 2020

En person ligger på en brits vid en magnetkamera
De som bär på en gen som innebär hög risk att drabbas av bröstcancer behöver gå på kontroller under flera år. 

Föreställ dig att du bär på en gen som innebär att du har en hög risk att drabbas av bröstcancer. I flera år kommer du att gå på kontroller av brösten med magnetkamera, mammografi och ultraljud av brösten. Detta är verkligheten för kvinnor med medfödd ökad risk för bröstcancer.

Vilka tankar rör sig i huvudet när man ligger där på mage i magnetkameran? Med hörselskydden som behövs för det speciella ljudet i kameran? Och i tunneln som många upplever som trång? Är kontrollerna lugnande eller väcks oron till liv varje gång inför undersökningen och hur upplever kvinnorna att genomgå undersökningen? Är vi inom vården bra på att fånga upp oron och upplevelserna och kan vi förebygga oro på något sätt?

Ann-Sofi Sjöqvist sitter vid en magnetkamera
Ann-Sofi Sjöqvist är röntgensjuksköterska och har träffat många kvinnor som bär på en gen som innebär hög risk att drabbas av bröstcancer.

Ann-Sofi Sjöqvist, röntgensjuksköterskan som ni ser på bilden sittande på magnetkamerans brits, har under åren träffat många av dessa kvinnor. Nu har hon detta som sitt doktorandprojekt. Vår forskning är högteknologisk men i centrum har vi alltid en människa – patienten.

Jag är stolt över att ha en blandad forskargrupp med olika kompetenser med allt ifrån sjukhusfysiker och ingenjörer, läkare, statistiker och röntgensjuksköterskor för att kunna belysa många olika aspekter av cancerdiagnostik, inte bara det tekniska.

Två kvinnor ler in i kameran
Forskaren Anetta Boljeko och jag. Tillsammans vill vi förbättra upplevelserna för kvinnor. 

Här ser ni även mig tillsammans med röntgensköterskan och forskaren Anetta Bolejko, som har stor kompetens kring hur man mäter upplevelser och hur vi kan förbättra omvårdnaden.

Utan Ann-Sofi, Anetta och andra engagerade hade projektet inte varit möjligt att genomföra. Tillsammans kan vi förhoppningsvis förbättra upplevelserna för många kvinnor! 


30 september 2020

Sophia Zackrisson vid en mammografiapparat

Här står jag vid en mammografiapparat. Det är säkert hög igenkänningsfaktor för många av er kvinnor som går på mammografier regelbundet och som också kanske har en rädsla för att det ska göra ont. Det är väldigt många kvinnor som tycker att det är obehagligt, till och med så pass att man undviker att komma på sin undersökning.

Men vi håller på och försöker lösa några av de bekymren. Vi har studier där vi till exempel lägger en trycksensor här på plattan. På det sättet kan vi se till att det tryck vi lägger på bröstet faktiskt hamnar på rätt ställe och ger oss den där bättre bildkvaliteten som vi vill ha.

Vi kan också kanske använda den här informationen i vår diagnostik. Vi vet att styvare tumörer har ett annat tryck än vad normal vävnad har.


30 september 2020

Tycker du att mammografi gör ont? Du står kanske ut den korta stund det varar men en del kvinnor avstår faktiskt undersökningen på grund av smärta. Det vill vi ändra på.

Forskare vid en mammografiapparat
Genom att använda en tryckmätningsmatta kan vi mäta hur trycket från maskinen fördelar sig över bröstet. Foto: André de Loisted

Forskarna och ingenjörerna Magnus Dustler och Predrag Bakic, som ni ser vid mammografimaskinen, är djupt involverade i våra projekt där vi använder en tunn tryckmätningsmatta som mäter hur trycket fördelar sig över bröstet.

Informationen kan användas för att kontrollera att trycket hamnar rätt men det har även visat sig att man lättare kan urskilja vad som är godartade förändringar och vad som är tumörer.

Bild på bröst taget i mammografimaskin
Tumörer är oftare styvare än normal vävnad. Det syns här på det röda området.

Tumörer är oftast styvare än normal vävnad och tryckinformationen kan vara ett viktigt tillägg till mammografi eller 3D-mammografibilden för röntgenläkaren. Ni ser det som det röda området på bilden med mammografin. Det kan kanske hjälpa oss att minska antal ”falska alarm”.

I framtiden är tryckmätaren kanske inbyggd i mammografimaskinen och det kan leda till att vi kan minska på trycket för att vi vet att det är tillräckligt och på rätt ställe. Det är en härlig känsla att arbeta med konkreta problem och komma med nya uppfinningar som kan förbättra för många kvinnor.

Nu tackar jag för mig för denna gång. Vi har massor med spännande projekt att fortsätta med i forskargruppen LUCI- Lund University Cancer Imaging group. Syremätningar med magnetkamera, artificiell intelligens som hjälp att granska mammografi och 3D-mammografi och mycket mer.

Genom ert stöd kan vi göra cancerdiagnostiken ännu bättre! Tack!

Tips på mer läsning

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.