Kristian Pietras berättar

Kristian Pietras är cancerforskare vid Lunds universitet och forskar om kommunikationen mellan olika celler. Texterna är ursprungligen publicerade på vår Instagram.

Närbild på Kristian Pietras
"Cancerforskning är en global verksamhet där alla över hela världen bidrar med sin del till pusslet." Foto: Melker Dahlstrand

20 januari 2020

Jag heter Kristian Pietras och är cancerforskare vid Lunds universitet. 

Som cancerforskare får man ofta frågan: ”När löser ni cancerns gåta?” Frågan är svårare än vad den kan verka eftersom cancer är ett samlingsnamn för ca 200 olika sjukdomar. Och med mer förfinade forskningsmetoder kan vi idag beskriva fler och fler typer av tumörsjukdomar. De har alla sin gåta att lösa för att hitta en effektiv behandling.

Jag visste att jag ville bli cancerforskare när min farmor gick bort i bröstcancer. Med dagens kunskap hade hon kanske fortfarande levt ett långt liv efter sin diagnos.

Jag vill ge en inblick i en universitetsforskares vardag och hur vi jobbar varje dag för att ta fram ny kunskap som ger oss pusselbitar till cancerns alla gåtor.


21 januari 2020

En tumör som växer i bukspottkörteln.
En tumör som växer i bukspottskörteln. Tumörcellerna är färgade röda och runtomkring finns de gröna cellerna som möjliggör cancerns tillväxt. Foto: Eliane Cortez

Vad pratar tumörer om?

Den frågan försöker min forskargrupp vid Lunds universitet svara på genom att avlyssna kommunikationen mellan olika celltyper inom en tumör.

Det måste finnas en tillåtande omgivning för att cancerceller ska kunna utvecklas, växa, sprida sig och motstå behandling. Tumörcellerna kommunicerar därför sina behov till omkringliggande vävnad.

Till exempel skickar cancercellerna meddelanden till blodkärl, som då växer in i tumören för att leverera syre, näring och byggstenar.

Tumören pratar även med immunceller som patrullerar våra vävnader för att döda alla celler som ser onormala ut. Genom att säga till immuncellerna att allt ser normalt ut undgår cancercellerna upptäckt och kan fortsätta att växa.

Skräddarsydda behandlingar

Med information om olika typer av samtal som pågår inom tumören kan vi skräddarsy behandlingar som blockerar kommunikationen mellan olika celltyper.

Idag används läkemedel som hindrar blodkärl från att nybildas i tumören och läkemedel som aktiverar immunförsvarets celler så att de kan oskadliggöra cancercellerna.

Detta får betydande resultat och gör att patienter kan leva längre. Vi är övertygade om att det finns mer att upptäcka. Nyligen visade vi till exempel att bröstcancercellers kommunikation med bindvävsceller bidrar till att utveckla sjukdomen till en mer aggressiv typ.

Bilden ovan visar en tumör som växer i bukspottkörteln. Tumörcellerna är färgade röda och runt omkring finns de gröna cellerna som möjliggör cancerns tillväxt.


22 januari 2020

Två personer i ett labb
Här är jag och doktoranden Clara Oudenaarden från Nederländerna i labbet. Foto: Nils Hwasser/Medicon Village

Som universitetsanställd forskare har man, förutom att bedriva forskning, också till uppgift att utbilda nästa generation av forskare.

Doktorander är studenter som genomgår forskarutbildning och de utgör en stor del av arbetskraften i svenska forskargrupper.

Varje doktorand ägnar fyra år åt ett forskningsprojekt och går samtidigt kurser i forskningsmetodik och etik.

I min forskargrupp jobbar doktoranden Clara Oudenaarden från Nederländerna. På bilden ovan är hon och jag i labbet.

På den bilden nedan visar hon resultatet av sina senaste analyser om hur kommunikation mellan cancerceller och blodkärlsceller kan påverka utvecklingen av hjärntumörer.

En forskare vid en dator
Doktoranden Clara Oudenaarden visar resultatet från sina analyser om hur kommunikationen mellan cancerceller och blodkärlsceller kan påverka utveckligen av hjärntumörer.

23 januari 2020

Förutom att jag forskar och undervisar ingår det i mina arbetsuppgifter att informera om nya forskningsfynd för allmänhet, patienter och beslutsfattare.

Människor står vid ett bord och presenterar
Ett samtal om när den första människan kommer fylla 150 år. Foto: Roger Nällsjö

Här deltar jag i ett samtal om när den första människan kommer att fylla 150 år. För att uppnå en så hög ålder krävs fler framsteg inom prevention, diagnostik och behandling av cancersjukdomar. Det var spännande att tänka kring vilka utmaningar som måste övervinnas.

Tacksam till alla som skänker gåvor

Jag känner en stor tacksamhet till Cancerfonden och alla er som skänker gåvor till Cancerfonden. Det ger oss cancerforskare möjlighet att fortsätta forska om att förebygga cancer, upptäcka sjukdomen tidigare och att behandla tumörer mer effektivt.


24 januari 2020

Cancerforskning är en global verksamhet där alla över hela världen bidrar med sin del till pusslet.

Forskning är ett lagarbete

Forskning är också ett lagarbete där många olika specialister måste jobba tillsammans för att uppnå resultat.

Min forskargrupp består av doktorander, postdoktorala forskare, specialistläkare och tekniker som kommer från nio olika länder.

Tillsammans har vi högspecialiserad kompetens för att uppnå vårt gemensamma mål: Att på ett bättre sätt förstå hur tumörer är uppbyggda av olika celltyper.

Baserat på denna kunskap kan vi föreslå nya strategier för att behandla cancer.
Tack till alla som är med och stöttar oss!

Tips på mer läsning

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.