Övervikt och fetma har de senaste tio åren ökat bland barn och unga. Allmänheten är positiva till konkreta åtgärder som kan styra matvanor i en sundare riktning, visar en undersökning från Demoskop utförd på uppdrag av Cancerfonden.
Svenskar äter minst hälsosamt i Norden, 17 procent av ungdomars totala energiintag kommer från sötade drycker, godis och glass. Land efter land presenterar nya åtgärder, men i Sverige lyser den politiska handlingskraften med sin frånvaro.
– Trenden mot allt fler överviktiga är inte bra, den behöver brytas. Det vore ansvarsfullt att göra mer från politiskt håll. Det saknas varken beprövade förslag eller opinionsstöd, men det saknas en strategi för hur de visioner om en god och jämlik hälsa som regeringen formulerat ska genomföras. Det går trögt med implementeringen, och behovet av åtgärder är stort, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.
Enligt en undersökning som Cancerfonden har beställt av Demoskop vill nio av tio vill se sänkt moms på frukt och grönsaker.
Åtta av tio är positiva till skärpt lagstiftning för livsmedelsreklam riktad mot barn och sex av tio tycker att beskattning på sockersötade drycker, så kallad läskskatt, är ett bra förslag.
I undersökningen framgår också att föräldrarna är medvetna om att ansvaret för barnens matvanor till största delen måste tas inom familjen, av föräldrarna. 94 procent svarar att de har ett stort eller mycket stort ansvar för vad barnen äter, även långt upp i tonåren.
För att kunna ta sitt ansvar fullt ut anser föräldrarna att de aktörer som på olika sätt påverkar ramarna för barnens matmiljö ska dra sitt strå till stacken.
Nio av tio föräldrar anser att skola och förskola har ett mycket stort eller stort ansvar för vad barnen äter. Sex av tio ger livsmedelsindustrin ett stort eller mycket stort ansvar. Närmare hälften förväntar sig att myndigheter som Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket tar ett stort eller mycket stort ansvar.
Sverige ligger efter med politiska åtgärder för folkhälsan. Runt om i världen har ca 40 länder som infört skatt på sockersötad dryck och andra sockersötade livsmedel.
I Storbritannien har man exempelvis arbetat med en progressiv beskattning på andelen socker som lett till att producenterna markant minskat sockerhalten i den kolsyrade läsken.
Sockersötad dryck har en stark vetenskaplig koppling till övervikt och fetma både hos vuxna och barn.
I Latinamerika där flera länder länge haft en kraftigt växande andel av övervikt och fetma i befolkningen har bland annat Mexiko och Chile infört beskattning på sockersötad dryck och även varningstext på andra ohälsosamma livsmedel.
Den genomsnittliga konsumtionen i Sverige är närmare 40 kg per person och år. Den allra största delen får vi i oss via livsmedel där sockret är en dominerande smaksättare, exempelvis choklad, glass, bakverk, bröd, sötade frukostflingor, yoghurt och läskedrycker.
Socker är inte en direkt riskfaktor för cancer. Däremot har sockret indirekt stor påverkan på cancerrisken genom att vara en orsak till en ohälsosam vikt.
Övervikt och fetma är riskfaktor för minst 13 cancersjukdomar, däribland några av våra vanligaste som exempelvis bröstcancer, tarmcancer, bukspottkörtelcancer och levercancer.
– Sockersötad dryck har en stark vetenskaplig koppling till övervikt och fetma både hos vuxna och barn. Ungefär en tredjedel av landets 9-åringar är nu överviktiga och det är hög risk att barn tar med sig den ohälsosamma vikten till vuxen ålder. Att besluta om beskattning av sockersötade drycker i Sverige skulle bli ett startskott för arbetet med att stoppa ökningen, säger Ulrika Årehed Kågström.
I rapporten lyfter vi vikten av politiska åtgärder för att öka folkhälsan.
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.