Tina Dalianis forskar om HPV och markörer för att skräddarsy behandling. Foto: Melker Dahlstrand
Nyheter
Publicerad
14 dec 2017
Författare
Hanna Odelfors

Tina vill skona fler från tuffa biverkningar

”Jag tar inget för givet, utan blir fortfarande oerhört glad och tacksam mot alla givare”. Tina Dalianis har fått stöd från Cancerfonden i 30 år och får nu nytt anslag för att forska om en cancerform som ökat kraftigt på senare år.

Livet som forskare handlar ofta om att arbeta i motvind på ett eller annat sätt. Det är Tina Dalianis ett exempel på. Hon forskar om humant papillomvirus, HPV, som är mest känt för att orsaka livmoderhalscancer. Men i början av 2000-talet upptäckte hon och några kolleger att viruset även låg bakom cancer i halsmandlarna och tungbasen, som sitter längst bak på tungan. Beläggen var tydliga, problemet var bara att ingen trodde på dem.

– Vi fick inga stående ovationer, om jag säger så. Men egentligen berodde det på en sund skepsis inom forskarvärlden, säger Tina Dalianis.

Eftersom det kommer nya rön hela tiden, varav en del inte visar sig stämma, krävs ofta många studier och åratal av forskning för att övertyga forskarsamhället. I det här fallet var det först när ett Nobelpris delades ut 2008 för upptäckten att HPV orsakar livmoderhalscancer, som kolleger runt om i världen började ta till sig att viruset nog låg bakom fler cancerformer.

Behandling kan ge svårighet att prata

Traditionellt har cancer i halsmandlar och tungbas i stället för virus varit kopplat till rökning och alkoholkonsumtion. Prognosen har generellt varit dålig och behandlingarna tuffa, med både intensiv strålning mot halsen, tunga doser cytostatika och läkemedel.

– Det slår ut salivproduktionen och du får svårt att både prata och äta. Om du använder rösten i arbetet kanske du inte kan gå tillbaka till jobbet. Många av de här problemen blir kvarstående, säger Tina Dalianis.


Tina Dalianis forskargrupp utvecklar matematiska modeller för att räkna ut risken för återfall för olika patienter. Foto: Melker Dahlstrand

Tumörerna som orsakas av HPV har däremot en helt annan prognos och drabbar oftare yngre personer. Tina Dalianis forskning visar att 80 procent av dessa patienter överlever i minst tre år, jämfört med bara 40 procent av patienterna med motsvarande tumörer som inte beror på HPV.

Vill hitta sätt att minska biverkningar

För majoriteten av patienterna med HPV-orsakade tumörer skulle det därför räcka med en skonsammare behandling. Kruxet är att läkarna i dag inte kan urskilja dessa patienter, vilket gör att alla får den tunga behandlingen. Därför letar Tina Dalianis efter biologiska markörer som kan visa vem som behöver hela artilleriet av behandlingar, och vem som kan klara sig med en lättare variant och på så sätt slippa svåra biverkningar.

En markör för detta är om tumören innehåller mycket av en viss typ av immunceller, vilket är ett tecken på en god prognos. Tina Dalianis har även sett att vissa genförändringar, mutationer, leder till sämre prognos.

Nu utvecklar hennes forskargrupp matematiska modeller som väger samman olika sådana markörer med tumörens storlek och stadium, för att kunna räkna ut risken för återfall för olika patienter.

– Det gör att du kan få veta om du har chans att slippa en behandling som kanske gör dig funktionshindrad för livet, säger Tina Dalianis.

Cancerformer som ökar

Metoden måste utvecklas mer, men hennes förhoppning är att få fram ett testbatteri som kan hitta dem som kan slippa tung behandling, vilket enligt Tina Dalianis kan röra sig om ungefär 240 av de 300 personer som drabbas av i cancer i halsmandlar och tungbas i Sverige årligen.


"Utan det långvariga stödet från Cancerfonden hade ingen av den forskning vi gjort under 30 år varit möjlig", säger Tina Dalianis. Foto: Melker Dahlstrand

Det skulle spara både resurser och lidande eftersom insjuknandet i dessa cancerformer ökat sedan 1970-talet. Det beror troligen på ändrade sexvanor, som gjort det sexuellt överförbara HPV-viruset vanligare.

 – Vi såg en liten dipp i ökningen i början av 2000-talet, vilket vi tror beror på att rädslan för hiv gjorde att man skyddade sig bättre, men nu ser vi att antalet fall rusar uppåt igen, säger Tina Dalianis.

Stödet avgörande för forskningen

Efter mer än 30 års slit i labbet är hon lika nyfiken och angelägen om att hitta nya pusselbitar som för forskningen framåt – och i slutändan kan hjälpa patienterna.

– Vetskapen att mitt arbete kan komma drabbade till godo är en stor drivkraft för mig.

När Cancerfonden i november delade ut rekordsumman 454 miljoner kronor var Tina Dalianis en av dem som fick anslag: 1 500 000 kronor per år under 2018-2020. Något hon beskriver som helt avgörande.

– ”Underbart” var min första tanke när jag fick beskedet. Jag är oerhört tacksam mot alla som skänker pengar. Stödet gör att vi kan behålla vår personal och göra de försök vi behöver för att komma vidare. Utan det långvariga stödet från Cancerfonden hade ingen av den forskning vi gjort under 30 år varit möjlig. 

Hanna Odelfors

Medicinjournalist och redaktör för Rädda Livet

Visa fler