Cancerfondens ambassadör och skidskyttestjärnan Magdalena Forsberg var en av kvällens föreläsare. Foto: Beata Fejer
Nyheter
Publicerad
27 nov 2017
Författare
Hanna Odelfors

Så säger forskningen om träning och cancer

Hur kan träning minska risken att drabbas av cancer? Och är det bra att träna under en cancerbehandling? Forskare gav svar under ett fullsatt seminarium på Cancerfonden.

De flesta vet att det är bra att träna, men hur ser egentligen de vetenskapliga bevisen ut när det gäller träning och cancer? För att reda ut det ordnade Cancerfonden tillsammans med Karolinska institutet ett kunskapsseminarium för allmänheten om fysisk aktivitet före, under och efter en cancerbehandling.

Inför ett fullsatt seminarium inledde Cancerfondens ambassadör och skidskyttestjärnan Magdalena Forsberg med att betona att det inte finns någon ”skyll-dig-själv-cancer”. Ingen ska tro att den som drabbas bär någon skuld för att man inte levt tillräckligt hälsosamt.

– Du kan ha gjort allting rätt: motionerat varje dag, ätit bra och inte rökt, och ändå drabbas du. Det är min mamma ett exempel på, hon levde sunt och cyklade i sitt jobb som distriktsköterska runt till sina patienter och fick ändå cancer. Men hon fortsatte att vara fysiskt aktiv under behandlingarna och sa att det var träningen som gjorde att hon orkade igenom den där tuffa tiden, sa Magdalena Forsberg.

Gott om vetenskapliga belägg

Även om det aldrig finns några garantier mot att bli sjuk, gav forskarna som föreläste en tydlig bild: Det finns gott om vetenskapliga belägg för att fysisk aktivitet minskar risken att drabbas av cancer.

Elin Ekblom Bak, forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, gick igenom beläggen för hur träning, men även rörelse i vardagen, påverkar kroppen och minskar risken för sjukdom.

– Fysisk aktivitet lägger år till livet, när vi tittar på gruppnivå. Studier visar att för varje timme av regelbunden träning under livet så ökar livslängden i genomsnitt. Och det gäller oss alla, oavsett om vi är normalviktiga eller överviktiga, rökare eller icke-rökare, friska eller sjuka. Och effekten är särskilt tydlig när de personer som rör sig väldigt lite börjar röra på sig aningen mer, berättade Elin Ekblom Bak.

Ändå går vårt beteende åt rakt motsatt håll: Vi har byggt bort så gott som all naturlig rörelse i vardagen – vi kan handla mat utan att gå till affären och tar rulltrapporna till och med upp till gymmet. Och prognoser visar att stillasittandet kommer att fortsätta att öka. 

Stillasittande kopplat till ökad risk

På senare år har det även kommit forskning som pekar på att stillasittandet i sig ökar risken för cancer, berättade Elin Ekblom Bak. Bland annat har en analys, där resultatet från 17 studier vägdes samman, visat att den andel individer som satt stilla mest hade 20 procent högre risk att drabbas av cancer än den andel som var mest fysiskt aktiv. Dessa typer av studie som följt stora grupper av individer visar dock bara på ett samband och kan inte bevisa vad som är orsak och verkan.

Sammantaget är ändå beläggen starka för att det finns faror med för mycket stillasittande, enligt Elin Ekbom Bak som avslutade sitt föredrag med en uppmaning:

– Ställ dig upp och rör dig, det kan rädda ditt liv.

Träningen minskar tröttheten under behandlingen

Men när man väl drabbats av cancer – är det bra att träna även då? Ja, nu finns stöd från forskningen för att fysisk aktivitet gör nytta även under cancerbehandling, enligt Yvonne Wengström, onkologisjuksköterska och professor vid Karolinska institutet.

Hon leder studien Opti-train som har finansiering från Cancerfonden för att utvärdera effekten av träning bland patienter med bröstcancer som får behandling med cytostatika. Kvinnorna följs på längre sikt, men redan nu går det att slå fast att träningen minskar den enorma trötthet, fatigue, som många patienter upplever. Därtill syns en rad effekter som att livskvaliteten förbättras, det är lättare att bibehålla vikten och att muskelmassan ökar. Samt att effekterna kvarstår ett år efter att träningen avslutades.

Att ta sig iväg för att träna mitt under behandlingstiden då många blir trötta kan tyckas övermäktigt. Men Yvonne Wengström underströk att de flesta blir piggare när de väl kommer iväg:

– Det är lätt att känna att man hellre vill ligga under en filt. Men när man drar sig för att träna eller röra på sig så ökar ofta mängden symtom av behandlingen. Man hamnar i en ond cirkel.

Sätter fokus på det friska

Yvonne Wengström lyfte även fram att träningen bidrar till att många känner sig starkare och upplever att de tar hand om sig.  

– Det jag tycker är häftigt är att träningen blir ett verktyg för att uppleva hälsa fastän man är sjuk. Patienterna fick en stark känsla av att de gjorde något gott för sig själva, och att de kunde ta kontroll över sin situation.

Förr fick cancerpatienter ofta höra att de skulle vila, och fortfarande är kunskapen låg inom sjukvården om att träning är gynnsamt under cancerbehandling, delvis eftersom det handlar om ganska ny kunskap. Det gör att många inte får några råd om träning och avstår från att gå till gymmet eller ta en löprunda för att de känner sig osäkra.

– Mitt budskap är egentligen att man kan träna precis som vanligt, om man får lite stöd. Det är inte konstigare än så, sa Yvonne Wengström.

Påverkar kroppen på flera sätt

Vad händer i våra kroppar när vi motionerar som är gynnsamt under en cancerdiagnos? Detta är ännu inte helt klarlagt, men en rad processer tycks vara inblandade, berättade Helene Rundqvist som är molekylärbiolog och forskare vid Karolinska institutet. Det handlar till exempel om att immunförsvaret stärks, att vissa hormonnivåer blir mer normala och att cellerna blir bättre på att reparera skador i arvsmassan. 

– Det här är sådant vi behöver forska mer om. Men ifall vi hittar hur det går till kanske vi kan efterlikna träningens effekter på cancern i form av en behandling, sa Helene Rundqvist.

Starkast bevis för träningens skyddande effekt finns för cancer i tjocktarm, bröst, lunga och prostata. Vid andra cancerformer är bevisläget ännu inte lika starkt men kunskapen växer hela tiden.

En promenad räcker långt

Det finns även studier som tyder på att träning kan minska risken för återfall och öka överlevnaden vid till exempel prostata- och bröstcancer.

– De vetenskapliga bevisen börjar komma, men även här behövs mycket mer forskning, berättade Helene Rundqvist

Både flera av forskarna som var på plats och Magdalena Forsberg betonade att enkel vardagsmotion räcker långt för att förbättra hälsan.

– Det gäller att ta vara på de möjligheter som bjuds till vardags. Jag brukar springa när barnen ska till skolan och nu när det blir vinter är snöskottning värsta träningspasset. Jag tycker även att den underskattade promenaden är väl värd att lyfta, sa Magdalena Forsberg. 

Hanna Odelfors

Medicinjournalist och redaktör för Rädda Livet

Visa fler