Nyheter
Publicerad
3 okt 2016

Cellens återvinningssystem har betydelse vid cancer

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin belönar forskning om autofagi, cellernas eget sätt att kunna omsätta material. Störningar i autofagimaskineriet kan också kopplas till cancer.

Text: Lotta Fredholm 


Klas Kärre, professor vid Karolinska Insitutet och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

– Årets pris är ett grundforskningspris för upptäckten av mekanismerna för "autofagi" eller "självätande", ett slags skyddsmekanism som celler använder för "återvinning och hållbar utveckling", säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd och professor i molekylär immunologi vid Karolinska Institutet.  

Varje dag ställs kroppens celler inför två stora utmaningar. Dels behöver de bryta ner de proteiner och organeller som blivit gamla eller felaktiga, dels kräver kroppen processer att det hela tiden nybildas proteiner – sammanlagt 2-3 hekto per dag. Den mängd byggstenar som krävs går inte att äta sig till, utan de behöver återvinnas från kroppens egna celler. Detta sker hela tiden inuti cellen.

En grundläggande mekanism

Särskilt viktigt är autofagi när celler stressas, exempelvis vid svält. De kan då "äta upp" de inre delar som inte är livsnödvändiga och på så sätt överleva. Autofagi är en grundläggande cellbiologisk mekanism som har betydelse för en rad processer under cellers och organs normala utveckling. Men det finns även kopplingar till sjukdom, som infektionssjukdomar, degenerativa sjukdomar och – inte minst – cancer.

– Autofagimekanismernas exakta roll vid cancer är inte helt glasklar och de kan troligen både skydda mot och understödja cancerutveckling, beroende på sammanhanget. Men autofagi är relevant för sjukdomen och studeras intensivt, säger Klas Kärre.


Klas Wiman, professor i molekylär–, cell och tumörbiologi vid Institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet 

Autofagins roll vid cancer

Autofagi verkar kunna skydda mot cancer innan tumörceller har bildats. Men när tumörcellerna väl finns på plats tycks autofagi snarare hjälpa dem att klara sig undan behandling, berättar Klas Wiman, professor i molekylär–, cell och tumörbiologi vid Institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet. 

– Med hjälp av autofagi kan cancerceller bättre klara av stressförhållanden, som brist på näring. Nya resultat tyder också på att autofagi kan påverka cancercellers rörlighet och förmåga att bilda metastaser, säger han.

Hans egen forskning, som har stöd från Cancerfonden, är inriktad på p53, en så kallad tumörsupressor som förhindrar att vanliga celler omvandlas till cancerceller. Här finns dock kopplingar till autofagi.

– Studier har visat att p53 är med och styr gener för flera av de olika komponenterna i autofagimaskineriet. Det finns också rapporter om att autofagi kan äta upp felaktigt bildat p53. Så det finns kopplingar till vår forskning, även om vi främst studerar en annan cellulär mekanism, nämligen kontrollerad självdöd, eller apopotos, säger Klas Wiman.

Forskningsprojekt om autofagi

Cancerfonden stödjer också projekt som mer specifikt studerar autofagi. Ett exempel är Angelo De Militi, docent i experimentell onkologi vid Karolinska Institutet, som forskar om huruvida surt pH kan påverka autofagi i cancerceller.

Att kunna styra nivån av autofagi vid cancer skulle alltså kanske kunna användas för framtida behandling. Redan i dag pågår exempelvis en internationell klinisk studie för att mäta effekten av en viss typ av autofagi-hämmare, kallad klorokin. Här är tanken att se om tilläggsbehandling med klorokin har effekt vid behandlingen vid en speciell form av bröstcancer, så kallad duktal cancer in situ, eller DCIS. 

Visa fler