Är det cancerframkallande?

Det vanligaste sötningsmedlet, och det mest undersökta, är aspartam. WHOs bedömningar kring hälsoeffekterna kopplat till aspartam är att det inte finns någon risk för hälsan om man håller sig under den rekommenderade maxnivån på 40 milligram aspartam per kilogram kroppsvikt och dag.

För mer info om aspartam – se frågan ”Är aspartam cancerframkallande?".

Alla sötningsmedel som har godkänts av Livsmedelsverket har undersökts i många studier. De ses som säkra för hälsan men det finns regler för hur de får användas.

Läs mer hos Livsmedelsverket

Aspartam är en av de mest studerade livsmedelstillsatserna på marknaden. Det har bedömts som säkert av både den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, och av WHO:s internationella expertgrupp som bedömer livsmedelstillsatser, JECFA.

I juli 2023 publicerade WHO nya bedömningar kring hälsoeffekterna kopplat till aspartam. De var baserade på granskning av en stor mängd studier.

Slutsatsen var då att aspartam inte är farligt så länge man håller sig under den rekommenderade maxnivån på 40 milligram aspartam per kilogram kroppsvikt och dag.

Det kan översättas till mer än fyra liter aspartamsötad läsk för en person som väger 60 kilo. 

Läs mer hos Livsmedelsverket

Aspartam är inte bevisat cancerframkallande för människor. WHO:s IARC har klassat det som "möjligen cancerframkallande", vilket betyder att bevisen är begränsade. Det är säkert att konsumera under 40 mg per kilo kroppsvikt och dag – motsvarande cirka 4 liter lightläsk dagligen.

I juli 2023 publicerade WHO nya bedömningar kring hälsoeffekterna kopplat till aspartam. De var baserade på granskning av en stor mängd studier.

Slutsatsen var då att aspartam inte är farligt så länge man håller sig under den rekommenderade maxnivån på 40 milligram aspartam per kilogram kroppsvikt och dag.

I samma publicering bedömde IARC, Världshälsoorganisationens internationella cancerforskningsorgan, också aspartam som möjligen cancerframkallande.

Det betyder att det inte finns tillräckligt med vetenskapliga bevis för att koppla samman intag av aspartam och en ökad cancerrisk.

IARC placerar aspartam i klass 2B som är den lägsta evidenskategorin för cancerframkallande ämnen. I samma kategori finns bland annat extrakt av aloe vera samt koffeinsyra som finns i kaffe och te.

Det samlade bevisläget kan alltså inte säga att aspartam är cancerframkallande för människan.

Läs mer hos WHO

Den samlade forskningen visar att viss typ av mat kan öka risken för cancer, framför allt cancer i tarmarna. 

WHO:s internationella cancerforskningsorgan, IARC, har bedömt processat kött som korv, bacon och skinka som cancerframkallande. Och, rött kött från ko, gris eller lamm som troligen cancerframkallande för människan.

Ett bra tips är att äta mindre processat och rött kött till förmån för mer växtbaserade alternativ. De växtbaserade alternativen kan i sin tur minska risken för cancer.

Mat som innehåller mycket energi men lite näring, som godis, sockersötade drycker, viss snabbmat som pizza och hamburgare, glass och snacks ökar risken för övervikt och obesitas (fetma) som i sin tur är kopplat till ökad risk för flera olika cancerformer.

Det finns alltså inte en direkt cancerkoppling till de här livsmedlen. Rekommendationen är dock att begränsa sitt intag för att minska risken för obesitasrelaterad cancer.

WHO’s internationella cancerforskningsorgan, IARC, har bedömt processat kött som cancerframkallande eller troligen cancerframkallande.

De här typerna av processat kött bedöms som cancerframkallande:

• korv
• bacon
• skinka.

Det bedöms att rött kött från de här djuren troligen är cancerframkallande:

• ko
• gris
• lamm
• ren
• vilt.

Det är bra att äta mindre processat och rött kött till förmån för mer växtbaserade alternativ, som i sin tur kan minska risken för cancer.

Det finns forskning som pekar på ett samband mellan ultraprocessad mat och ökad cancerrisk, men det behöver studeras mer för att bekräftas.

Ett högt intag av ultaprocessad mat är kopplat till ökad risk för övervikt och obesitas. Det i sin tur ökar risken för 13 olika cancerformer.

Upphettning av mat kan framkalla att oönskade ämnen bildas. Exempel är akrylamid och nitrosaminer. De här ämnena kan öka risken för cancer.

Akrylamid bildas när livsmedel som är rika på kolhydrater hettas upp till hög temperatur, vid till exempel ugnsbakning, fritering eller rostning. Ju mörkare yta, desto mer akrylamid.

Akrylamid bildas inte när ett livsmedel kokas.

Nitrosaminer kan bildas när man tillverkar eller tillagar livsmedel som innehåller nitrit, som bacon eller korv. De kan också bildas vid rökning av fisk och kött, torkning av vissa spannmål och inläggning av salt, fisk eller grönsaker. Men den största enskilda risken att få i sig för stora mängder nitrosaminer är rökning.

De bästa råden för att minska sitt intag av oönskade ämnen är att äta varierat, tillaga maten gyllenbrun snanare än mörkbrun och bränd, äta så lite processat kött som möjligt och inte röka.

Fermentering är en konserveringsmetod eller matlagningsteknik där man med hjälp av bakterier eller jästsvampar förlänger hållbarheten på vissa livsmedel. Surdegsbröd, surkål, filmjölk och kombucha är några exempel på fermenterade livsmedel. Fermenterad mat i sig har inte kopplats till ökad cancerrisk i den samlade forskningen.

Dock används salt vid fermentering av grönsaker som till exempel vitkål, morötter och oliver. Det finns en stark koppling mellan ett högt intag av livsmedel som konserverats med salt och ökad risk för magcancer.

Ju högre intag, desto större risk. Därför är det bra att begränsa sitt intag av salt från maten i stort, inte bara av konserverad mat.

Högt saltintag kan också öka risken för Helicobacter pylori som är en riskfaktor för magcancer.

Forskning på djur har visat att höga saltnivåer skapar förändringar i slemhinnan som skyddar magen vilket i sin tur ökar bildandet av cancerframkallande ämnen.

När kolhydratrik mat hettas upp till höga temperaturer bildas en biprodukt som heter akrylamid. Det sker vid bland annat fritering och stekning.

Av det vi äter och dricker finns akrylamid i högst halter i potatischips, pommes frites och kaffebönor. 

Även om akrylamid är klassat som ett sannolikt cancerframkallande ämne av WHO är risken att få cancer på grund av akrylamid i maten (och till exempel chips) väldigt liten.

Genom att äta varierat och undvika hårt stekt och bränd mat minskar man intaget av akrylamid. 

Det finns inga entydiga vetenskapliga bevis för att socker skulle öka risken för cancer hos friska människor.

Däremot har ett stort intag av socker, framförallt genom sockersötade drycker som läsk eller saft, en stark koppling för ökad risk för övervikt och obesitas. Det i sin tur kan kopplas till minst 13 olika cancerformer.

Därför är det viktigt att äta mindre socker och sockerrika produkter. Och, helst undvika att dricka sockersötade drycker. Samma råd gäller både för barn och vuxna.

Rött och processat kött ökar risken för cancer. Exakt vad det beror på är inte helt klarlagt men troligen samverkar flera faktorer.

Om du äter rött kött, begränsa ditt intag till maximalt 350-500 gram tillagat kött per vecka. Det motsvarar ungefär tre portioner.

Till rött kött räknas kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. Processat rött kött bör du undvika helt eller bara äta lite av. 

För att minska risken för cancer är det bra att äta växtbaserad kost som innehåller mycket grönsaker, baljväxter, fullkorn och frukt.

Den typen av mat är rik på fullkorn och fibrer och minskar risken för tarmcancer.

Den fiberrika maten från växtriket hjälper också till att hålla en hälsosam vikt och skyddar därför i förlängningen mot obesitasrelaterade cancerformer.

Ris innehåller arsenik – ett grundämne som finns naturligt i jorden. Ett högt intag av arsenik, framförallt genom dricksvatten i vissa länder, ökar risken för en del cancerformer.

Att äta ris och risprodukter (inklusive riskakor) några gånger i veckan är ingen risk för hälsan. Dock ska barn under sex år inte äta riskakor eller risdrycker alls.

För att minska risken för höga intag av oönskade ämnen är det bäst att äta varierat.

Cancerceller, precis som de allra flesta av kroppens celler använder socker i sin ämnesomsättning.

Men eftersom cancerceller delar sig ofta snabbt så behöver de mer socker än normala celler. Dock går det inte att ”svälta ut” cancerceller genom att undvika socker, eftersom kroppen i sådana fall börjar bryta ner kroppens muskler för att producera mer socker.

Det är en av anledningarna till att cancerpatienter kan tappa muskelmassa och bli svaga och undernärda, vilket i sin tur kan påverka själva botande behandlingen negativt.

Därför är det viktigt som cancerpatient att äta tillräckligt och varierat för att få i sig den energi och näring som kroppen behöver för att klara av de tuffa behandlingarna som kan bota cancer – det kan inte maten göra.

Med andra ord är det inte farligt att äta socker vid cancer. Mår man bra och behåller sin vikt så kan man följa de allmänna kostråden kring hälsosam mat, vilket innebär även ett begränsat intag av socker.

Akrylamid bildas naturligt när viss mat upphettas till hög temperatur, som vid stekning, ugnsbakning, rostning och fritering.

Livsmedel som kan innehålla höga halter akrylamid är potatischips, pommes frites, kaffe, bröd, frukostflingor, kex och kakor.  

I forskning på djur har man sett att höga doser av akrylamid kan orsaka cancer. Men cancerrisken för människor bedöms som liten.

Man behöver inte ändra sina matvanor på grund av akrylamid, men genom att undvika att grilla och tillaga maten hårt kan man undvika att få i sig större halter av cancerframkallande ämnen, bland annat akrylamid.

Om du äter varierat och undviker hårdstekt och bränd mat så behöver du inte oroa dig för akrylamidens hälsoeffekter. 

En tumregel är att det du steker, ugnsbakar, rostar eller friterar ska vara gyllengult och inte brunt.

De som röker får i sig tre gånger så mycket akrylamid än de som inte röker. 

Läs mer om akrylamid på Livsmedelsverkets sida