Över en miljard till den bästa cancerforskningen

Nu är det klart vilka forskningsprojekt som får pengar från oss. 2025 blir den största satsningen i vår historia med över en miljard kronor till ny cancerforskning.

Detalj från utrustning på laboratorium
Många forskare ansöker om anslag för att forska om att upptäcka cancer tidigt. Foto Olle Nordell.

– Svensk cancerforskning håller mycket hög nivå, och det är verkligen fantastiskt att vi kan finansiera så mycket forskning med stor potential att förflytta forskningsfronten så att fler kan överleva cancer, säger Malin Sund, professor och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. 

I år fick vi in riktigt många ansökningar vilket innebar att konkurrensen har varit mycket hög. Men vi har också kunnat bevilja många fler projekt än tidigare eftersom budgeten är högre än någonsin.

Det vill vi tacka alla som skänker pengar till Cancerfonden för!

Alla beslut om anslag

Alla beviljade forskningsanslag

Många forskar om hur cancer sprider sig 

Forskningsnämnden har beslutat att bevilja finansiering för 231 forskningsprojekt och 8 planeringsgrupper. Sju anslag beviljas i vår särskilda satsning på tidig upptäckt.

– Vi ser att det fokus vi haft på vårdvetenskaplig forskning under några år bär frukt och att fler söker om att forska inom detta område. Det handlar alltså om forskning som gör det möjligt att leva väl med cancer. 

kvinna närbild
Malin Sund, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Foto Albin Håkansson.

Forskarna väljer själva vad de vill forska om och intresset för att forska om hur cancer sprids och metastaser bildas är på uppgående bland projekten. Behovet av sådan forskning är stort eftersom spridd cancer är svårare att bota.

Blodcancer ligger i topp bland cancerformerna som forskningsprojekten handlar om.

Mer forskning om att upptäcka cancer tidigt

I år gör vi dessutom en särskild satsning på riktigt stora anslag inom området tidig upptäckt av cancer. Sju anslag på mellan 5,9 och 27 miljoner beviljas inom den här satsningen.

– Tidig upptäckt är en nyckel till att minska dödligheten i cancer och vi ser nu en stark utveckling på området. Nya tekniker som kan identifiera cancer innan en person får symtom har potential att förändra vården i grunden.

Så fördelas pengarna till forskningen

  • Karolinska Institutet: 447 800 000 kronor
  • Uppsala universitet: 143 000 000 kronor 
  • Lunds universitet: 144 850 000 kronor 
  • Göteborgs universitet: 103 425 000 kronor 
  • Umeå universitet: 44 850 000 kronor
  • Linköpings universitet: 12 000 000 kronor 
  • Kungliga tekniska högskolan: 11 950 000 kronor 
  • Chalmers Tekniska Högskola: 3 000 000 kronor 
  • Stockholms universitet: 3 750 000 kronor 
  • Marie Cederschiöld högskola: 1 600 000 kronor  

Cancerfonden har nu beslutat att dela ut 916 miljoner kronor till svensk cancerforskning. 

Tillsammans med de 100 miljoner kronor som tidigare i år gått till forskartjänster, uppgår årets totala satsning hittills i år till över en miljard kronor. 

Under vintern väntas dessutom ytterligare utdelningar på omkring 30 miljoner kronor.

Här är ett par exempel på projekt som får anslag:

Kan luften du andas ut avslöja om du har cancer?

Lungcancer är en cancerform med dålig prognos. Det beror på att den ofta upptäcks så sent att tumören är för stor för framgångsrik behandling. Men kanske kan ett nytt test som mäter proteiner i en persons utandningsluft göra det möjligt att upptäcka lungcancer betydligt tidigare.

Sandra Lindstedt, adjungerad professor och cancerforskare vid Lunds universitet, har redan nu tidiga resultat av forskning som visar att ett sådant test kan avslöja mycket små tumörer.

Hon får 27 miljoner kronor i vår särskilda satsning på tidig upptäckt för att utvärdera testet i en forskningsstudie som ska bedrivas på flera olika sjukhus.

Jaaaa! Vilket underbart besked! Jaaa, jaaa, jaaa! 

– Jaaaa! Vilket underbart besked! Jaaa, jaaa, jaaa! Vad glad jag blir, utbrister Sandra Lindstedt när hon får besked om finansieringen.

närbild på kvinna i sjukhusklädsel
Sandra Lindstedt, cancerforskare vid Lunds universitet, ska forska om ett test som upptäcker lungcancer.

Förhoppningen är att metoden ska kunna utvecklas till ett smidigt test för lungcancer som kan erbjudas brett i befolkningen, till exempel på vårdcentralen. Det är en skonsam metod för patienten eftersom den inte kräver några ingrepp i kroppen.

– Proteinerna vi mäter är förenade med cancer så metoden kan verkligen skilja mellan friska personer och personer med lungcancer. Men vi behöver forska mer för att ta reda på att testet är säkert, så att det inte missar något fall av cancer.

Så påverkar läkemedel DNA

Ett av de projekt som får stöd bland projektanslagen leds av professor Andrei Chabes vid Umeå universitet. Det handlar om att studera hur cancerläkemedel kan användas mer effektivt. 

närbild man
Andrei Chabes, professor vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson, Umeå universitet.

Många cancerläkemedel fungerar genom att störa cancercellens förmåga att bilda nytt DNA. Det innebär att cancercellerna inte kan dela sig och växa.

Dessa läkemedel används redan vid flera cancerformer, bland annat vid leukemi samt bröst-, tarm- och bukspottkörtelcancer.

Trots det saknas fortfarande kunskap om hur de här läkemedlen kan användas på bästa sätt och hur de kan kombineras med varandra. Det är just det som Andrei Chabes ska forska om.

Målet är att förbättra effekten av behandling och begränsa biverkningar.