”Många vill arbeta i den mån de kan."

Som cancersjuk är det lätt att känna sig reducerad till sin sjukdom. Att hålla kontakt med jobbet är ett sätt att vårda sitt friska jag.

En kvinna kör en plocktruck på ett lager.
En vanlig reaktion när man nyligen fått sin diagnos är att man vill att livet ska rulla på. Många har då ambitionen att jobba som vanligt. När sedan behandlingar påbörjas och den drabbade kommit lite längre i sin bearbetning inser man att det inte var så enkelt. Foto: Scandinav

Allvarlig cancersjukdom påverkar livets alla områden – relationer, självbild och vardag. För många som drabbas blir det därför viktigt att hålla fast vid de normala sammanhang som trots allt finns.

Dit hör inte minst arbetslivet. Det är på jobbet vi blir tagna i anspråk och känner gemenskap. Under sjukdomstiden kan arbetet fungera som en frizon där frågor om symtom och behandlingar läggs åt sidan.

Det är också ett sätt att hålla kvar sin identitet; yrkesrollen är för många en avgörande del av vilka vi är.

En del vill ha minimal kontakt med jobbet.

Möjligheten att kunna arbeta under sjukdomstiden styrs av flera faktorer: vilken diagnos det rör sig om, hur omfattande behandlingen är, graden av biverkningar liksom vilka arbetsuppgifter man har. I praktiken är det ett beslut som fattas i samråd mellan patient, läkare och arbetsgivare.

Är väldigt individuellt 

Ann Hennicks är HR-direktör för ICA Sverige, ett företag med 8 000 anställda. Precis som vid andra svårare sjukdomar är det väldigt individuellt hur den cancerdrabbade vill ha det, säger hon.

– En del vill zooma ut och ha minimalt med kontakt. Andra har ett stort behov av att jobba delvis, eller i alla fall ha löpande kontakt med arbetet.

Arbetsgivare kan behöva stötta personer i att lämna arbetet. 

En manlig lärare undervisar en skolklass
– Att komma tillbaka efter lång tids sjukfrånvaro är lite som att börja om igen. Återgången har många olika faser och man behöver ha en plan för hur den ska se ut, säger Ann Hennicks. Foto: Scandinav

Ibland gör sjukdomen eller behandlingar att man inte kan upprätthålla ordinarie arbetsuppgifter.

– Då tittar vi på ett uppdrag som fungerar i förhållande till hur man mår.

En vanlig reaktion när man nyligen fått sin diagnos är att man vill att livet ska rulla på, berättar Ann Hennicks. Många har då ambitionen att jobba som vanligt. När sedan behandlingar påbörjas och den drabbade kommit lite längre i sin bearbetning inser man att det inte var så enkelt.

Dialog är nyckeln

– ”Jag ville mer än jag klarade av”, kan de säga. Ibland kan man som arbetsgivare behöva stötta personer i att fatta beslutet att faktiskt lämna arbetet en period: ”Nu kanske du kan behöva vara hemma på heltid ett tag. Vi finns kvar här för dig när du kommer tillbaka”.

Det mesta brukar lösa sig genom dialog, säger Ann Hennicks.

Hon påpekar att samtalet om sjukdom inte bara är en fråga mellan arbetsgivaren och den drabbade. Som anställd har man ofta ett team med människor runt omkring. Det är minst lika viktigt att arbetsgivaren pratar med dem. 

– Cancer väcker många känslor. Någon i gruppen kan själv vara i tidig utredning och känner oro för egen del. Andra kan ha drabbade släktingar. Hela teamet behöver få tid att reflektera, och erbjudas samtalsstöd om det behövs.

Viktigt förbereda återgången

Gruppen bör få information om vilken form av kontakt den anställde vill ha under sin sjukdomstid. Vill han eller hon bli lämnad ifred? Eller vill vederbörande finnas med på fika, digitalt?

En viktig aspekt är också att i god tid förbereda återgången till arbetet. Vid cancersjukdom är det inte ovanligt att man är borta från jobbet i något år.

– Att komma tillbaka efter lång tids sjukfrånvaro är lite som att börja om igen. Återgången har många olika faser och man behöver ha en plan för hur den ska se ut, säger Ann Hennicks.

Cancersjuka kan uppleva att de reduceras till sin sjukdom.

Elizabeth Johansson är sakkunnig på Cancerfonden. Hon konstaterar att det finns över 200 cancerformer och förutsättningarna för att arbeta under sjukdomstiden är helt olika beroende på diagnos.

– Behandlingen av ett malignt melanom kan påverka dig mentalt men gör det oftast inte fysiskt. Ändtarmscancer är ett stort ingrepp som ofta medför strålbehandling, stomi och förändrad matsmältning, säger hon.

Arbetet kan vara enda fasta punkten

Typen av arbete påverkar också. Det är skillnad på att jobba på lager med tunga arbetsuppgifter eller med administrativa uppgifter på kontor.

– Det centrala är att den som vill ha kontakt med arbetsplatsen under sin sjukdomstid också ges möjlighet till det. För många människor är arbetet den enda fasta punkt man har. Cancersjuka kan uppleva att de reduceras till sin sjukdom. Kontakten med arbetsplatsen kan minska den känslan, säger Elizabeth Johansson.

Många sjuka tycker att det känns skönt att behålla åtminstone en fot i yrkeslivet under sjukdomstiden. Att vara sjukskriven på deltid kan vara ett sätt. Foto: Scandinav

Att anpassa arbete efter ork låter som en självklarhet. Samtidigt är attityden till sjukdom och arbete påverkad av samtidens ideal. I ett prestationsorienterat samhälle kan det kännas som ett misslyckande att vara borta från jobbet. Elizabeth Johansson minns hur häcklöparen Ludmila Engquist för många år sedan bröt sin cytostatikabehandling för att ställa upp i EM, och vilka positiva rubriker hon fick för det.

Den typen av cancerberättelser kan vara tunga att läsa för den som knappt orkar ta sig till mataffären, konstaterar hon.

– Många vill arbeta i den mån de kan. Men både mentalt och fysiskt sätter det stopp många gånger.  


Senaste nyheterna

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.