"Jag trodde att mina föräldrar var odödliga"

Under oktober månad spelar FC Rosengård i rosa matchställ. Efter flera år av engagemang i Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj tar klubben nu ytterligare ett steg för att sprida information och kunskap kring cancer samt för att samla in pengar till cancerforskning.

– Vi har under flera år pratat om att göra något extra för att just samla in pengar till cancerforskningen. Vi kör nu den här kampanjen där vi samlar in pengar och efter periodens slut kommer vi att sälja tröjorna på auktion, säger Therese Sjögran, sportchef FC Rosengård och initiativtagaren klubbens egen insamling.

Våren när covid-19 anlände

Våren är för många förknippad med ljusets återkomst, den återvändande grönskan, hopp och glädje. Men i år var den annorlunda. Covid-19 anlände, tog liv, spred rädsla och slog drömmar i kras. Även den amerikanska fotbollsspelaren Ali Riley vår var mörk.

Efter nästan ett årtionde som proffs i Europa återvände den energiska och spelskickliga Ali till sitt hemland USA i februari, bara veckor innan virusets spridning tog fart, för att spela för klubben Orlando Pride och för att efter många år äntligen vara närmare sina föräldrar, som bor norr om Los Angeles. 

Det gick inte att träna och jag kunde varken träffa mina föräldrar i USA eller min pojkvän i Sverige.

Men så bröt coronaepidemin ut. USA blev snabbt ett av de hårdast drabbade länderna, och i Florida, delstaten där Ali bodde, spred sig viruset snabbt. The sunshine state blev snabbt landets skräckexempel nummer ett. Tolv spelare i Orlando Pride insjuknade. Ligan och träningarna stoppades och livet ställdes på ända.

– Jag satt fast i min lägenhet med massa ångest och rädsla. Jag vågade knappt gå ut. Det gick inte att träna och jag kunde varken träffa mina föräldrar i USA eller min pojkvän i Sverige, säger Ali Riley.

Det var en tuff, isolerad vardag. Men lika snabbt som den hade uppstått började saker sen att vända för Ali.

Jag trodde inte att jag skulle kunna spela fotboll 2020.

Efter några månader fick hon chansen att återvända till Sverige och FC Rosengård. Från början frågade hon bara om hon kunde få vara med och träna med klubben, en nödlösning i coronatider, men det löste sig snart så att hon blev en del av truppen på riktigt. 

Hon landade i ett Sverige som inte var som vanligt men där folk fortfarande rörde sig ute, gick på café, träffade vänner. Den 19 juni gjorde hon officiellt comeback när hon klev på planen mot Umeå. Efter matchen grät hon i omklädningsrummet av lycka.

– Jag trodde inte att jag skulle kunna spela fotboll 2020.

Bev ville skydda sin dotter 

Ytterligare en sak skulle göra att Sverigeflytten kändes extra betydelsefull. Samarbetet med Cancerfonden betyder något extra för Ali Riley.

För sju år sen blev hennes mamma Bev Riley sjuk i bröstcancer för andra gången. Bev ville skydda sin dotter och därför drog hon ut på att berätta för henne om den cancer som läkarna hade hittat i hennes vänstra bröst. 

Bev har alltid satt sin enda dotter och enda barn i främsta rummet, alltid funnits där för henne, alltid försökt skydda henne. Hon kunde inte förmå sig att berätta för sitt barn att hon var sjuk. Igen.

Mamma hade haft bröstcancer en gång förut. Men då var jag så ung och förstod inte riktigt allvaret. 

Operationen skulle snart ske. Det var ett ganska stort ingrepp. Bevs ena bröst skulle opereras bort. Dessutom skulle ett ingrepp i magen göras för att skapa ett nytt bröst. Ali minns telefonsamtalet med hennes mamma. 

– Mamma hade haft bröstcancer en gång förut, tio år tidigare exakt. Men då var jag så ung och förstod inte riktigt allvaret. Jag trodde att jag och mina föräldrar var odödliga. Men den andra gången var det annorlunda. Jag kände direkt att jag ville hem, säger Ali.

Det var 2012 som Ali Riley kom till FC Rosengård för första gången. Den energiska och spelskickliga backen gjorde succé direkt. Det var drygt ett år senare som mammans cancerbesked kom. Klubben lät henne utan att tveka åka hem och stödja sin mamma på plats i USA.

– Det betydde otroligt mycket. Både för mig och för mamma. Jag har alltid varit tacksam för att FC Rosengård har varit så förstående.

Ali vill leva livet “to the fullest”

Bevs operation gick bra och hon är nu cancerfri och springer, tränar yoga, spelar padel och simmar regelbundet. Men upplevelsen har satt spår i den lilla familjens värderingar och sätt att vara. När Ali växte upp uttryckte de inte sin kärlek för varandra så mycket i ord, nu säger de “jag älskar dig” hela tiden.

– Jag gör ett val varje dag när jag vaknar och tänker på att leva livet “to the fullest”. Jag ska njuta av livet och göra saker, för annars sviker jag mina föräldrar. Speciellt med tanke på att vi inte lever nära varandra. Det måste vara värt det.

Färre ska behöva uppleva cancer och fler ska kunna ha samma tur som vi hade med min mamma.

Att få vara med och bidra till just cancerforskning och att få sprida kunskap om sjukdomen har gjort tiden tillbaka i Malmö ännu mer speciell. 

– Jag har en sådan närhet till kampanjen. Jag uppskattar och vet hur viktigt det är, inte bara med uppmärksamhet och kunskap, men också att vi samlar in pengar så att vi kan hitta ett botemedel. Färre och färre ska behöva uppleva cancer och fler och fler ska kunna ha samma tur som vi hade med min mamma, säger Ali Riley.

Ali Rileys höst är inte mörk

Tvärtemot våren är hösten, med regn, kyla och mörkret som kommer glidande, ofta symbol för rädsla, skräck, hopplöshet och sorg. Men Ali Rileys höst är inte mörk. Hon får spela fotboll igen, hon är inte ensam, och inte omgiven av rädsla.

– Och dessutom får jag vara med och bidra till den här kampanjen. Den känns så viktig för mig, och på något sätt ordnade det här året upp sig så bra det bara kunde.