Skydd av frisk vävnad med det humana radikalbindande proteinet A1M vid radioterapi av cancer

Bakgrund

Strålbehandling avdödar cancerceller genom att tillföra hög energi, vilket leder till nedbrytning och bildning av fria radikaler. De fria radikalerna står för en stor del av de skador som cancercellerna tillfogas. Strålbehandlingen ger tyvärr också bieffekter i form av skador på frisk vävnad, fr.a. njurar, blodkroppar och benmärg, huvudsakligen p.g.a. bildningen av fria radikaler. Ett kroppseget ämne, kallat A1M, har normalt som uppgift att skydda kroppen mot fria radikaler, samt att reparera skadade vävnader. Syftet med detta projekt är att skydda frisk vävnad hos cancerpatienter vid strålbehandling genom att tillföra extra A1M.

Beskrivning

Projektet består av djurförsök i möss som behandlas med en ny metod för strålbehandling av prostatacancer. Man vet sedan tidigare att njurar, blodkroppar och benmärg tar skada av behandlingen. Vi kommer att undersöka om skadorna på dessa organ förhindras då A1M tillförs i samband med bestrålningen. Vi kommer också att undersöka om A1M-tillförseln på något sätt försämrar behandlingen av cancern. Tidigare resultat har visat både att de friska organen kan skyddas, samt att cancerbehandlingen inte påverkas. Vi kommer slutligen att försöka fastställa en lagom dosering av strålning och A1M för optimal cancerbehandling.

Mål

Vi tror oss kunna visa att metoden med A1M-injektion vid strålbehandling av cancer kan förbättra nuvarande behandling av prostatacancer patienter med förlängd överlevnad, färre behandlingstillfällen och färre bieffekter med skador på njurar och benmärg, samt minskat obehag för patienten i form av illamående. Vi tror också att denna förbättrade metod kommer att användas i framtiden för att skydda blod- och benmärgsceller vid all behandling med extern bestrålning.