Trots att en ovarieskyddande mekanism och effektiviteten av GnRHa-sambehandling har ej prövats, används GnRHa vanligtvist i världen under kemoterapi med målet att skydda äggstockarna från kemotoxicitet och många patienter genomgår denna behandling och håller sitt hopp. I många fall erbjuds GnRHa-pga av den är relativt billig jämfört med beprövade metoder för bevarande av fertilitet, och det bedöms också vara inte farligt. Långsiktiga effekter är inte kända. ASCO: s expertpanel rekommenderade inte GnRHa för skyddande av fertilitet i sin senaste uppdatering av riktlinjerna för fertilitetsbevarande åtgärder, som publicerades i juli 2018.
Vi har planerat en väldesignad randomiserad, placebo kontrollerad studie av kvinnor, med moderna biokemiska markörer på ovariereserven, vilka är idag gold-standard för bedömning om kemoterapi effekten i äggstockarna kan vada dämpade i längden eller inte, samt en Nordisk registerstude med sammanlagda data från kvinnor i 4 Nordiska länder som har behandlats för cancer och som har fått GnRHa behandling. Datan från cancerpatienter kommer att följas genom flera ytterligare register för att analysera om GnRHa använding associeras med en ökad fertilitet och barnafödande, vilket registretats i de medicinska födelseregistren i de Nordiska länderna.
Debatten om ovarieskydd med hjälp av GnRHa har pågått i över 35 år. Vi vill genomföra en multicentrisk, randomiserad kontrollerad dubbelblind studie med lämpliga kliniska resultat för skattning av fertilitet och moderna biokemiska markörer av äggstocksreserv. Om GnRHa-behandling kan skydda fertiliteten, skulle en sådan behandling vara särskilt lämplig för de mycket unga patienten som behöver omedelbar cancerbehandling och inte har möjlighet att utföra några etablerade och tidskrävande fertilitetsbevarande åtgärder. Om inga effekter kan bevisas, forskningen bör fokusera på att identifiera mekanismer och terapier som kan förhindra infertilitet.