Skatt leder till minskad konsumtion

Socker som tillsats i livsmedel utpekas ofta som en bidragande orsak till att övervikt och fetma globalt sett ökar. Ett exempel på möjliga åtgärder är beskattning av sockersötade drycker. Flera länder har följt WHO:s råd och belagt läsk och andra drycker med skatt.

Tre tjejer sitter och dricker läsk
Foto: Julia Mård

DET HÄR ÄR EN DEL AV CANCERFONDSRAPPORTEN PREVENTION 

Ladda ner rapporten som pdf

Beställ tryckt exemplar

Gå till rapportens startsida

Socker smakar gott. Så gott att den genomsnittliga konsumtionen i Sverige är närmare 40 kg per person och år. Den allra största delen får vi i oss via livsmedel där sockret är en dominerande smaksättare, exempelvis choklad, glass, bakverk, bröd, sötade frukostflingor, yoghurt och läskedrycker.

Socker tillsätts också i många andra livsmedel men i betydligt mindre mängder. Som jämförelse innehåller en burk sockersötad läsk ungefär tio gånger mer tillsatt socker än en klick ketchup, ungefär en matsked stor.

Sockersötad dryck, framför allt kolsyrad läsk, har i forskningen visat sig ha mycket tydlig koppling till övervikt och fetma. 

Socker är inte en direkt riskfaktor för cancer. Däremot har sockret indirekt stor påverkan på cancerrisken genom att vara en orsak till övervikt och fetma som i sin tur är en riskfaktor för minst 13 cancersjukdomar.

Sockersötad dryck, framför allt kolsyrad läsk, har i forskningen visat sig ha mycket tydlig koppling till övervikt och fetma. Orsaken är inte helt klarlagd men anses bero på att flytande kalorier inte ger samma mättnadskänsla som kalorier i fast form.

Man kan helt enkelt dricka stora mängder läsk utan att kroppen signalerar att den fått nog. Flera studier visar att exempelvis vanligt godis inte ökar risken för övervikt i samma omfattning som sockersötade drycker.

Sockerskatt visar god effekt 

Offentliga styrmedel i syfte att minska konsumtionen av sockersötade drycker har på senare år, i flera länder, börjat användas som verktyg för att angripa problemet med övervikt och fetma. Det finns flera olika typer av styrmedel som myndigheter och andra offentliga institutioner kan använda sig av.

Informationskampanjer, varningsmärkning, reglering av marknadsföring med mera. Av de metoder som prövats internationellt har beskattning på sockersötad dryck, i praktiken läskskatt, visat sig ha goda möjligheter att dämpa konsumtionen.

I Sverige har en utredning av Statskontoret kommit fram till att beskattning av sockersötade drycker sannolikt skulle få en hämmande effekt på konsumtionen.

Beprövad metod

Att beskatta och reglera handel med produkter och tjänster som inverkar negativt på människors hälsa och miljö är ett väl beprövat sätt att förändra beteende och konsumtionsmönster. Inom folkhälsan är både tobaks- och alkoholpolitiken skolexempel på tydligt positiva effekter av offentliga styrmedel.

Förutom att skatter gör produkterna dyrare och därmed mindre attraktiva sänder samhället också en tydlig signal om att det rör sig om produkter som orsakar både individen och samhället skada.

En samhällsintervention med syftet att påverka människors egna val och beteende kan inte ske på lättvindiga grunder. För och nackdelar måste balanseras mot varandra. En nackdel på individnivå med en beskattning är att det ökar ojämlikheten mellan den som har råd att köpa en produkt och den som inte har det.

Särskilt ungdomar i socioekonomiskt svaga grupper dricker sockersötad läsk i större omfattning än andra.

Fördelen är att det på befolkningsnivå sannolikt leder till minskade skillnader i ohälsa mellan socioekonomiska grupper. Fler och fler länder ansluter sig till WHO:s uppfattning att hälsovinster i befolkningen är värda mer än den ojämlikhet i köpkraft som uppstår mellan individer när vissa produkter beläggs med extra skatt.

Genom forskning och nationella konsumtionsundersökningar vet man att personer, särskilt ungdomar, i socioekonomiskt svaga grupper dricker sockersötad läsk i större omfattning än andra. Det är också i dessa grupper som hälsoproblem orsakade av övervikt och fetma är som störst och förebyggande samhällsinsatser behövs som mest, om inte ojämlikheterna i hälsa ska öka mellan de socioekonomiska grupperna.

Unga killar äter godis
Runt om i världen är det sammanlagt runt 40 länder som infört skatt på sockersötad dryck och andra livsmedel. Foto: Julia Mård 

Försäljningsstatistiken av sockersötade drycker pekar på en ökande medvetenhet om riskerna med tillsatt socker i dryck. Mellan 2010 och 2018 sjönk andelen sockersötad läskedryck i Sverige från 77 procent till 55 procent av den totala volymen såld läsk i Sverige. Andelen så kallade lightdrycker ökade i motsvarande grad.

Att välja bort sockret är uppenbarligen inte kontroversiellt för konsumenterna. Offentliga styrmedel som följer och förstärker en konsumenttrend bör ha goda förutsättningar att få acceptans.

Storbritannien gott exempel 

För att bedöma om en skatt på sockersötade drycker verkligen har effekt på konsumtionen kan man dels använda kunskap från beskattning av andra produkter, dels finns internationella erfarenheter att luta sig emot.

Runt om i världen är det sammanlagt runt 40 länder som infört skatt på sockersötad dryck och andra livsmedel. Hur skatterna är konstruerade, hur höga de är och till viss del även motiven till skatten, skiljer sig åt från land till land. Utfall och effekt blir därmed inte heller lika.

Ett tydligt exempel på en lyckad beskattning är Storbritanniens där en progressiv beskattning på andelen socker bland annat lett till att producenterna minskat sockerhalten i den kolsyrade läsken.

Information, stöd på individnivå och andra åtgärder måste vidtas från samhällets sida för att en varaktig förändring ska kunna uppnås.

Den samlade bedömningen i de studier som gjorts i samband med införandet av skatterna visar att de i regel ger önskvärt resultat och att konsumtionen av sockersötade drycker sjunker. Tydligt är att både nivån på skatten och hur den utformats har stor betydelse. Ju högre skatten är ju mer dämpande effekt har den på konsumtionen.

I WHO:s rekommendationer anses en skattesats på 20 procent vara en lämplig nivå. I vissa länder har konsumtionen sjunkit snabbt inledningsvis men stigit något efter en tid när konsumenterna vant sig vid de nya prisnivåerna. Mönstret känns igen från exempelvis den svenska tobaksskatten som succesivt måste höjas för att bibehålla effekten.

Det säger också något om att beskattning av oönskad konsumtion inte ensamt kan påverka människors beteende. Information, stöd på individnivå och andra åtgärder måste vidtas från samhällets sida för att en varaktig förändring ska kunna uppnås.

I Europa har flera länder infört skatter de senaste åren. 

I Latinamerika där flera länder länge haft en kraftigt växande andel av övervikt och fetma i befolkningen har bland annat Mexiko och Chile infört beskattning på sockersötad dryck och även varningstext på andra ohälsosamma livsmedel.

I USA finns ingen federal sockerskatt men lokala skatter har införts på flera håll. Även i ett antal asiatiska länder beskattas sockersötade drycker. I Europa har flera länder infört skatter de senaste åren. Senast i raden är Storbritannien och Irland.

I Frankrike har en liknande skatt funnits sedan 2013. Även Portugal, Norge och Ungern har skatt på sockersötade drycker och exempelvis Spanien och Estland överväger att införa skatter.

Avvaktande hållning

I Sverige har möjligheten att beskatta sockersötade drycker inte lyckats få en framträdande plats på den politiska agendan. Frågan har till viss del diskuterats i media men utan att systematiskt drivas som ett förslag på exempelvis riksdags- eller regeringsnivå.

Förslaget att införa en punktskatt på sockersötad dryck framfördes dock i slutbetänkandet från den statliga utredningen Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa, SOU 2017:47 Kommissionen för jämlik vård men har ännu inte fångats upp av utredningens beställare.

Läsk hälls upp i ett glas
Det finns en uttrycklig önskan hos allmänheten om stöd för att uppnå en vardag med mer hälsosamma matvanor. Foto: Scandinav

Att övervikt och fetma är på god väg att utvecklas till vår tids allvarligaste hälsoproblem borde vara ställt utom allt tvivel. Likaså att det är människors förändrade levnadsvanor som ligger bakom den växande ohälsan.

Det är med andra ord en utveckling som i högsta grad är möjlig att påverka med politiska åtgärder som uppmuntrar och styr mot levnadsvanor som leder till att sjuklighet och förtida död minskar.

Fördelarna på individnivå är självklara och för hela samhället finns stora vinster att göra i form av lägre sjukvårdskostnader och produktionsbortfall.

Möjliga lösningar

Inom politiken är det viktigt att ha en känsla för hur opinionsvindarna blåser, att hitta rätt frågor och driva dem i en riktning som stämmer med väljarnas uppfattning. Det behöver inte alls vara fel.

I politikernas ansvar ingår att vara lyhörd för den allmänna opinionen. Men det politiska ansvaret innefattar också att ha mod och förmåga att driva frågor och fatta beslut som inte faller alla i smaken, oavsett om det handlar om högröstade särintressen eller vanliga väljare. 

Problembilden med ohälsosamma levnadsvanor som leder till övervikt och fetma och bland annat ökar risken för cancer är tydlig och grundligt utredd. Ansvariga myndigheter är förberedda med förslag på åtgärder. Aktörer inom livsmedelsindustrin, både producenter och detaljister, är trendkänsliga och vana att agera på förändringar av konsumenternas köpbeteenden.

Kanske viktigast av allt: Det finns en uttrycklig önskan hos allmänheten om stöd för att uppnå en vardag med mer hälsosamma matvanor. Politiska initiativ är med andra ord sannolikt mer välkomna än kontroversiella.

Två tjejer rider på käpphästar på grusväg
En framsynt politik i dag räddar många liv i morgon. Foto: Scandinav

Att besluta om beskattning av sockersötade drycker skulle bli ett startskott för intensifieringen av arbetet med att stoppa ökningen av övervikt och fetma. Förutom att få direkt effekt på konsumtionen skulle ett sådant beslut också ha ett starkt signalvärde för den politiska viljeinriktningen.

En annan önskvärd åtgärd är att skärpa och anpassa lagstiftningen efter dagens medielandskap när det gäller marknadsföring av livsmedel riktad till barn. Levnadsvanor skapas tidigt i livet och föräldrars ambition att ge sina barn goda vanor ska inte få motarbetas av kommersiella krafter.

Att genomföra enstaka åtgärder, hur effektiva dessa än är kommer inte ensamt räcka till.

Allmänhetens kunskap om sambandet mellan ohälsosamma levnadsvanor och ökad risk för cancer behöver bli bättre. Målgruppsanpassade informationsinsatser skulle förutom att höja kunskapsnivån också öka sannolikheten för en bred acceptans av andra typer av offentliga styrmedel. 

Att genomföra enstaka åtgärder, hur effektiva dessa än är kommer dock ensamt inte räcka till. För att säkerställa en långsiktig och hållbar nedgång av övervikt och fetma i befolkningen måste folkhälsoarbetet bedrivas proaktivt med ett brett perspektiv och ansträngningar från många samhällsaktörer. 

Ansvaret behöver förtydligas 

En högt prioriterad uppgift för de beslutsfattande organen, regering och riksdag borde därför vara fylla det folkhälsopolitiska ramverket med ett innehåll som tydliggör vem eller vilka instanser som ansvarar för att föreslå, genomdriva och samordna åtgärder som kan möjliggöra sundare levnadsvanor. 

Tiden börjar rinna ut. Samstämmiga prognoser pekar på att andelen personer med övervikt och fetma i befolkningen kommer fortsätta att öka. Oundvikligen leder det till att tusentals människor inom bara ett par decennier kommer att drabbas av cancer som hade kunnat förebyggas. 

En framsynt politik i dag räddar många liv i morgon. 


Ungdomar hänger på idrottsplats

Positivt med ökad reglering

Allmänheten vill se politiska insatser som kan hjälpa människor till sundare matvanor och minska risken för övervikt och fetma.

Läs artikeln 

VIKTIGT FRÅN RAPPORTEN

Omslagsbild till Cancerfondsrapporten Prevention 2020. En pojke håller ett äpple i sina händer.

Ladda ner rapporten

Nedan finns rapporten i sin helhet som pdf-format. Du kan också beställa ett tryckt exemplar.

Ladda ner och läs online

Beställ tryckt rapport