Artiklar
Publicerad
20 feb 2013

Studier på hårsäcken kan ge svar om hudcancer

Maria Kasper har förälskat sig i hårsäcken. Det är hennes enkla svar på frågan vad som ledde fram till hennes val av forskningsområde. Maria Kasper och hennes forskargrupp detaljstuderar hårsäcken och dess stamceller för att förstå mer om hudcancer och om sårläkning.– Hårsäcken är ett fascinerande miniorgan med många noggrant koordinerade uppgifter, berättar hon.

Maria Kasper. Foto: Karl Gabor.

Under flera år byggde Maria Kasper upp sin forskning om hårsäcken, eller hårfollikeln, i frisk och skadad hud och vid cancerutveckling. Hon skrev anslagsansökningar och försökte övertyga forskningsfinansiärer om att ge stöd till hennes arbete. Det gick ganska trögt i början, men hon gav inte upp och 2012 lossnade det på allvar. Under det året fick hon inte bara Cancerfondens pris till unga forskare och blev en av åtta Ragnar Söderbergforskare i medicin, utan även andra vetenskapliga utmärkelser samt projektfinansiering från bland andra Vetenskapsrådet.

Fakta om Maria Kasper

Molekylärbiologen Maria Kasper är forskare vid Karolinska Institutet, närmare bestämt vid institutionen för biovetenskaper och näringslära och Centrum för biovetenskaper. Hon har sin arbetsplats i den forskningsintensiva miljön i Novumbyggnaden mitt emot Huddinge Universitetssjukhus, söder om Stockholm. Maria Kasper kommer från Österrike och har bott i Sverige sedan 2007. Då kom hon till Karolinska Institutet som post doc (tjänst efter doktorsexamen) i professor Rune Toftgårds forskningsgrupp, där hon senare fortsatte som forskarassistent.

– Anslagen från Cancerfonden och Vetenskapsrådet fungerade som en sorts isbrytare. Plötsligt var det många som trodde på min idé. Det känns fantastiskt! Priset från Cancerfonden innebär att hennes egen forskarlön är säkrad i sex år och tack vare övriga anslag kan hon nu skapa en egen forskargrupp och driva ett laboratorium. Sedan 1 januari 2013 är hon forskningsgruppsledare.

Hennes grupp består än så länge av fyra medarbetare och hon hoppas att den så småningom kan växa till ungefär det dubbla.

Att forskningsgruppen intresserar sig just för hårsäcken beror på att den innehåller stamceller som spelar en viktig roll för sårläkning och kan ge upphov till aggressiv cancer om något går fel i deras reglering. Stamceller är omogna celler som har förmåga att genom delning och vidareutveckling ge upphov till mer specialiserade celler och bilda olika typer av vävnad och organ i kroppen.

Hårsäcken är en del av huden. Hos människan växer normalt ett hårstrå ur varje hårsäck, ett hårstrå kan växa i upp till åtta år. När tillväxtfasen är slut kommer en vilofas innan hårsäcken är redo att låta ett nytt hårstrå börja växa. Stamceller finns på flera olika ställen i hårsäcken och har olika uppgifter beroende på var de är lokaliserade.

En del av Maria Kaspers projekt handlar om att studera stamcellernas rörelser under tillväxt- och vilofaserna i frisk hud.

En annan del är att kartlägga hur hårsäckens stamceller uppträder vid sårläkning. Om man får ett sår på huden, vandrar stamceller upp från hårsäcken och ut till såret och hjälper till att läka det. Stamcellerna delar sig då mycket snabbt under den tid som behövs. När såret slutits får de en stoppsignal och delningen upphör. Under läkningen verkar det ske en sorts omprogrammering av vissa stamcellersom efter det stannar kvar på platsen för såret och förvandlas till stamceller anpassade till sin nya miljö. Forskarna kommer bland annat att undersöka hur signaleringen sker under denna komplicerade process. Hur får stamcellerna veta att de ska komma upp ur hårsäcken för att täcka ett sår? Hur går omprogrammeringen till? Hur får de veta att de kan sluta att dela sig för att såret är läkt?

Nästa del av projektet är att studera hur det går till när hårsäckens stamceller omvandlas till cancerceller och startar en tumörutveckling.

– Den delen hänger nära samman med de andra – jag tror att vi måste förstå hur ett friskt organ fungerar för att kunna förstå dess sjukdomar. Ibland brukar det sägas att en cancertumör är som ett sår som inte läks. Stoppsignalen finns inte eller fungerar inte utan celldelningen bara fortsätter.

Forskningen gäller båda de hudcancerformer som kan starta i hårsäckens stamceller: basalcellscancer och skivepitelcancer. Om en cancermutation (förändring av arvsanlagen) uppstår i en stamcell i hårsäcken kan stamcellen ibland bli kvar där den är och ge upphov till en mindre tumör som växer ganska långsamt. Det kan dock också hända att den vandrar upp på huden och skapar en stor och snabbväxande tumör.

Här och i projektets övriga delar använder forskargruppen en kombination av genetiskt förändrade möss och en ny teknik för att spåra enskilda celler och dess dotterceller. Forskarna kan märka en enskild stamcell med en viss färg och en annan stamcell med en annan färg. Sedan går det att följa de individuella cellernas rörelser i huden liksom de nya celler som kommer från respektive cell.

– Vi hoppas kunna se vilka förändringar i stamcellens miljö som gör att en mutation leder till hudcancer. Vi vill fånga hur cancer börjar.

Text: Helene Wallskär
Ur Rädda Livet nr 1, 2013

Visa fler