Webbinarier

Vi vill dela med oss av kunskap som kan vara av nytta för alla som arbetar med cancer i vården och ibland gör vi det i form av webbinarier. Här finns filmade versioner av de som redan hållits.

Levnadsvanor och primär cancerprevention

Varje år får över 15 000 människor i Sverige en cancerdiagnos till följd av påverkbara riskfaktorer som till stor del handlar om våra levnadsvanor. De här korta filmerna ger dig som arbetar inom primärvården en kort introduktion till levnadsvanor och cancer, baserad på den Europeiska kodexen mot cancer.

Introduktion

Välkommen till den här miniutbildningen om levnadsvanor som primärprevention för cancer.

Rökning

Rökning är den enskilt största påverkbara orsaken till cancer. Att inte röka är därför det bästa sättet att minska sin risk att få cancer.

Alkohol

Alkohol orsakar cancer, framförallt i de organ den passerar på sin väg genom kroppen men också bröstcancer.

Fysisk aktivitet

I de flesta delar av världen blir folk allt mer fysiskt inaktiva och stillasittande. Fysisk aktivitet skyddar i sig mot flertalet cancerformer men skyddar också mot viktuppgång och gör det lättare att hålla en hälsosam vikt.

Matvanor

Hälsosamma matvanor minskar risken för cancer och även för andra vanliga sjukdomar och tillstånd såsom hjärt- och kärlsjukdom, diabetes samt övervikt och fetma.

Hälsosam vikt

Mer än hälften av landets vuxna befolkning beräknas i dag ha övervikt eller fetma. För att minska sin risk för cancer är det viktigt att sträva efter att hålla en hälsosam vikt under hela livet.

Solvanor

Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är tre olika typer av hudcancer. Antalet fall av hudcancer har ökat på senare år. Sjukdomarna är nu bland de vanligaste cancerformerna i landet.

Avslutning

Vi sammanfattar och hoppas du har fått med dig kunskap om hur du på ett tryggt sätt kan prata om levnadsvanor och cancer i din profession.

Om utbildningens utformning och innehåll

Cancerfonden tillsammans med RCC, Svenska läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, Fysioterapeuterna och Dietisternas riksförbund är ansvariga för framtagandet av informationsfilmerna.

Arbetet har delvis tagits fram med hjälp av Socialstyrelsens stöd för implementeringen av de nationella riktlinjerna för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor.

Vetenskaplig granskning

  • Katarina Bälter, docent Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet, professor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens universitet
  • Peter Allebeck, professor i socialmedicin och överläkare, Karolinska Institutet
  • Helene Rundqvist, PhD Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet
  • Ingrid Larsson,näringsfysiolog och docent, Sahlgrenska universitetssjukhuset
  • Jenny Vinglid, generalsekreterare vid Riksförbundet HOBS – Hälsa oberoende av storlek

Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor prevention och behandling

Referenser

Tobak

Waziry R, Jawad M, Ballout RA, Al Akel M, Akl EA. The effects of waterpipe tobacco smoking on health outcomes: an updated systematic review and meta-analysis. Int J Epidemiol. 2017 Feb 1;46(1):32-43. doi: 10.1093/ije/dyw021. PMID: 27075769

Jacob P 3rd, Abu Raddaha AH, Dempsey D, Havel C, Peng M, Yu L, et al. (2013). Comparison of nicotine and carcino[1]gen exposure with water pipe and cigarette smoking. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 22(5):765–72. https:// doi.org/10.1158/1055-9965.EPI-12-1422

Vattenpipa - rök utan risk? Statens Folkhälsoinstitut 2010

Helserisiko ved snus - FHI (Health risks from snus use, versjon 2), Folkehelseinstituttet (Norwegian Institute of Public Health), 2019

Snusbruk och hälsorisker, Folkhälsomyndigheten

World Cancer Report 2020

Tobacco Atlas

Tobak och liknande produkter, Folkhälsomyndigheten

Tobaksberoende, Läkemedelsboken 

Faktamaterial arkiv, Tobaksfakta 

Socialmedicinsk tidskrift nr 5-6 2004 Biologiska och medicinska effekter av tobaksrök Per Haglind admin-1540-4300-1-ce (1).pdf

Tobacco, WHO 

Alkohol

Socialstyrelsens nationella riktlinjer 

Socialstyrelsens kunskapsguide 

Allebeck P, Andreasson S, Wåhlin S, Ramstedt M, Gripenberg J, Damström-Thakker K, Heinemans N. Alkoholkonsumtion och risknivåer. Kunskapsunderlag och förslag till rekommendationer. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting; 2018. Rapport 2018:1.

Folkhälsomyndigheten 

Wild CP, Weiderpass E, Stewart BW, editors (2020). World Cancer Report: Cancer Research for Cancer Prevention. Lyon, France: International Agency for Research on Cancer. Available from: http://publications.iarc.fr/586 Licence: CC BY-NC-ND 3.0 IGO

Calvert CM, Toomey T, Jones-Webb R. Are people aware of the link between alcohol and different types of Cancer? BMC Public Health. 2021;21(1):734

Rumgay H, Murphy N, Ferrari P, Soerjomataram I. Alcohol and Cancer: Epidemiology and Biological Mechanisms. Nutrients. 2021;13(9).

World Cancer Research Fund 

För patienter:

RCC

IOGT

Cancerfonden

Fysisk aktivitet

Physical Activity Guidelines Advisory Committee. Physical Activity Guidelines Advisory Committee Report. Washington. DC: US Department of Health and Human Services; 2018

Patel AV, Friedenreich CM, Moore SC, et al. American College of Sports Medicine roundtable report of physical activity, sedentary behavior, and cancer prevention and control. Med Sci Sports Exerc. 2019;51:2391- 402

Daily Movement Pattern and Fulfilment of Physical Activity Recommendations in Swedish Middle-Aged Adults: The SCAPIS Pilot Study, Elin Ekblom-Bak

Hojman P, Gehl J, Cristensen JF, et al. Molecular mechanisms linking exercise to cancer prevention and treatment. Cell Metab. 2018;27:10-21

Friedenreich CM, Shaw E, Neilson HK, et al. Epidemiology and biology of physical activity and cancer recurrence. J Mol Med (Berl) 2017

Kyu HH, Bachman VF, Alexander LT, et al. Physical Activity and risk of breast cancer, colon cancer, diabetes, ischemic heart disease and ischemic stroke events: systematic review and dose response meta-analysis for the Global Burden of Disease Study 2013. BMJ 2016;354:i3857

Matvanor

WCRF/AICR (2018). Diet, Nutrition, Physical Activity and Cancer: a Global Perspective. Continuous Update Project Expert Report . Hämtad 2021-09-07 från: https://www.wcrf.org/dietandcancer

World Cancer Report: Cancer Research for Cancer Prevention. Lyon, France: International Agency for Research on Cancer. Hämtad 2021-09-07 från: https://publications.iarc.fr/Non-Series-Publications/World-Cancer-Reports/World-Cancer-Report-Cancer-Research-For-Cancer-Prevention-2020

O’Flanagan CH, Bowers LW, Hursting SD. A weighty problem: metabolic perturbations and the obesity-cancer link. Hormone Molecular Biology and Clinical Investigation. 01 augusti 2015;23(2):47–57

Fridhammar A., Hofmarcher T., Persson S. (2020). Cancer i Sverige - hur mycket beror på påverkbara riskfaktorer? (Rapportnr: 2020:9). Lund: IHE. Hämtad 2021-09-07 från: https://static-files.cancerfonden.se/IHE%20rapport%202020_9_.pdf

Wild CP, Weiderpass E, Stewart BW, editors (2020). World Cancer Report: Cancer Research for Cancer Prevention. Lyon, France: International Agency for Research on Cancer. Hämtad 2021-09-07 från: https://publications.iarc.fr/Non-Series-Publications/World-Cancer-Reports/World-Cancer-Report-Cancer-Research-For-Cancer-Prevention-2020  

Solvanor

Regionala cancercentrum i samverkan: Hudcancer

Nationellt vårdprogram Skivepitelcancer

Nationellt vårdprogram Malignt melanom

Fridhammar, A., Hofmarcher, T. & Persson, S (2020). Cancer i Sverige- Hur mycket beror på påverkbara riskfaktorer?

Pernemalm, P. & Danielsson, J. (2020). Sveriges solvanor 2020

IARC European code against cancer 

Mat och cancer

Varje år drabbas 60 000 personer i Sverige av cancer. En tredjedel av all cancer går att förebygga genom hälsosamma levnadsvanor, bland annat genom en hälsosam kost. 

En föreläsningsserie i fyra delar

Media och kokböcker översköljer oss med olika dieter och hälsoråd för att leva längre och undvika sjukdomar. Men vilka råd bör man lyssna på och vilka kan man bortse ifrån? Vad finns det i dag för stöd i forskningen kring kopplingen mellan kost och cancer? Vilka verktyg kan hjälpa oss att äta hälsosammare?

Här reder vi ut frågetecken tillsammans med forskare och experter inom området.

1. Hur hänger mat och cancer ihop?  

Katarina berättar om vilka mekanismer som tros ligga bakom kopplingen mellan matvanor och cancer samt svarar på varför det är så svårt att forska om mat. 

Föreläsare: Katarina Bälter, forskare, Mälardalens högskola.

2. Matvanor som minskar risken för cancer  

Charlotta Rubin ger tio rekommendationer kring matvanor, vikt och fysisk aktivitet för minskad cancerrisk baserad på ledande forskning. 

Föreläsare: Charlotta Rubin, leg dietist och folkhälsovetare, Dietisternas Riksförbund.

3. Sant och falskt om mat och cancer  

Hur vet man om ”larmrapporten” är något att lita på? Göder socker cancerceller? Maiju reder ut myter kring mat och cancer och lär oss hur vi bättre kan navigera i kostrådsdjungeln. 

Föreläsare: Maiju Wetterhall, leg dietist och sakkunnig, Cancerfonden.

4. Nudging – hur kan man knuffas mot hälsosammare val?  

Vad är nudging och vad har det med matvanor att göra? Samuel berättar om den senaste forskningen kring hälsonudgar och hur dessa kan underlätta för individ och samhälle att bli hälsosammare.

Föreläsare: Samuel Salzer, beteendestrateg.

Läs mer om hälsosamma levnadsvanor och cancer

Nutrition vid cancerbehandling

I mars 2021 anordnade vi en heldag med föreläsningar om kost under och efter cancerbehandling för personal inom vården som möter patienter med cancer. Frågorna om vilken mat som är den bästa för personer med cancer är många och budskapen motstridiga. Det kan leda till onödig oro och hälsorisker för patienten.

I de här föreläsningarna fokuserar vi på nutrition under och efter cancerbehandling, för att reda ut vad forskningen säger och sticka hål på de vanligaste myterna.

1. Nutritionens viktiga roll under cancerbehandling

Föreläsare: Klas Kärre, professor i molekylär immunologi, Karolinska institutet.

2. En patients perspektiv: Matens betydelse för mig.

Föreläsare: Olof Reisenfeld

3. Cancer utan risk för undernäring

Föreläsare: Charlotta Rubin, leg. dietist och folkhälsovetare, Karolinska universitetssjukhuset

4. Cancer och ätsvårigheter

Föreläsare: Karin Jontell, leg. dietist, Akademiska sjukhuset

5. Alkohol och cancerbehandling

Föreläsare: Sölvi Vejby, onkologisjuksköterska och doktorand, Akademiska sjukhuset.

6. Antioxidanter och cancerbehandling

Föreläsare: Martin Bergö, professor i molekylärmedicin, Göteborg universitet

7. Alternativ, komplementär och integrativmedicin inom cancervården

Föreläsare: Kathrin Wode, överläkare i onkologi och verksamhetsutvecklare RCC Stockholm Gotland

8. From Fad Diets to Therapeutic Applications

Föresläsare: Suzanne Dixon, leg. dietist med master i epidemiologi och nutritionsvetenskap (Portland, Oregon, USA)

Föreläsningarna gjordes i samarbete med Dietisternas Riksförbund – projektet Mat och Cancer, Nutritionsrådet – Akademiska sjukhuset och Regionalt Cancercentrum (RCC) Mellansverige


Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.