Presentationer

Omvårdnadsforskning och hur dessa resultat kan implementeras för att förbättra cancervården från primärvård till palliation.

Biverkningar och livskvalitet under och efter strålbehandling av prostatacancer. Har vi blivit bättre på att hantera biverkningar?

Ordförande Patientföreningen Guldgubben, författare

Att upprätthålla barns och ungas hälsa när en förälder har ALS – utveckling av stödintervention.

Hälsorelaterad livskvalitet, psykologiska symtom, livssituation och stöd.

Ett förbättringsarbete och forskningsprojekt på en och samma gång.

Hur gör vi för att kombinera de många gånger så olika perspektiven som den kurativt syftande och den palliativa vården har för att gagna patienten och dennes närstående på bästa sätt? Här fokuseras på vad tidig palliativ vård är och på kunskapsläget kring dess betydelse både internationellt och nationellt.

Att träna och vara fysiskt aktiv är viktigt för vårt välmående, även under behandling mot cancer. Men många patienter rör sig mindre och blir mer stillasittande under behandlingen, ofta på grund av biverkningar.

Att drabbas av cancer som ung påverkar hela livet, både vid diagnosen och långt senare. Tidigare forskning har huvudsakligen fokuserat på somatiska seneffekter av sjukdom och behandling, men det har efterfrågats forskningsstudier som berör även andra aspekter. Hur påverkas utbildning, sysselsättning, och inkomstmönster av att ha behandlats för cancer som ung?

För att patienter och närstående ska vara förberedda på olika steg i cancerprocessen och kunna hantera olika situationer är det viktigt att vård och stöd ges utifrån vad de personligen behöver. Här presenteras en vårdmodell för personcentrerad vård för patienter som genomgår allogen stamcellstransplantation och deras närstående.

Att drabbas av cancer påverkar individen på många olika sätt. Sexuell dysfunktion är en möjlig seneffekt till följd av en cancer i barndomen och något som kan påverka livskvaliteten negativt.

I maj 2021 ersatte Akademiska sjukhuset i Uppsala den Modifierade Nortonskalan med det nya riskbedömningsinstrumentet PURPOSE T. Har detta påverkat prevalensen av trycksår och antal preventiva åtgärder?

Utvecklingen av Uppsala Comprehensive Cancer Centre och hur detta kan leda till bättre omvårdnad för cancerpatienter.

Hur gör vi för att kombinera de många gånger så olika perspektiven som den kurativt syftande och den palliativa vården har för att gagna patienten och dennes närstående på bästa sätt? Här fokuseras på vad tidig palliativ vård är och på kunskapsläget kring dess betydelse både internationellt och nationellt.

Akademiska sjukhuset håller en hög internationell klass, men vårdresultaten behöver följas upp mer systematiskt och strukturerat. Baspaketet är en del av sjukhuset kvalitetsledningsarbete och utvecklas fortlöpande för att effektivt kunna stödja förbättringsarbetet på sjukhuset, och ett av kvalitetsområdena sjukhusövergripande är palliativ vård.

Forskning visar att vuxna, både hälso- och sjukvårdspersonal, skolpersonal och föräldrar, har svårt att möta barn i sorg, och veta vilket stöd och vilken information som är lämpligt att ge om den uppkomna situationen. Föreläsningen innefattar grundläggande kunskaper om stöd till dessa barn innan och efter förlust av en familjemedlem.

Utvecklingen av Uppsala Comprehensive Cancer Centre och hur detta kan leda till bättre omvårdnad för cancerpatienter.

Nya screeningprogram för cancer kan introduceras i Sverige. Diagnostiska innovationer och artificiell intelligens kan även förändra befintliga program. Här presenteras forskning om personers erfarenheter av cancerscreening.

Alla medborgare förväntar sig att bli tagna på allvar i kontakt med vården. Den här föreläsningen handlar om hur strukturer för att stödja personcentrerad vård kan införas i svensk hälso- och sjukvård inom ramen för befintlig budget.

För att patienter och närstående ska vara förberedda på olika steg i cancerprocessen och kunna hantera olika situationer är det viktigt att vård och stöd ges utifrån vad de personligen behöver. Här presenteras en vårdmodell för personcentrerad vård för patienter som genomgår allogen stamcellstransplantation och deras närstående.

Olika former av behandlingar för cancerpatienter har flyttats från slutenvården och detta har ställt nya krav på vården samt bidragit till en markant förbättring av patienters livskvalité. Verksamheten utvecklar nu konceptet och det innefattar även behandlingar som patienter administrerar själva.

Vad är RCCs uppdrag och hur jobbar man regionalt och nationellt? Vad innebär det att vara Regional patientprocessledare Palliativ vård av barn?

Protonstrålning med potentiellt mindre biverkningar kan vara ett behandlingsalternativ till fotonstrålning. Patientens delaktighet i behandlingsbeslutet är speciellt viktig när det finns två behandlingsalternativ. Beslutet kan upplevas som ett privilegium, men bristande förtroende för beslutsprocessen kan försvåra möjligheten till delaktighet.

Att ackrediteras och få benämningen Comprehensive Cancer Centre innebär att man har uppnått högsta standard inom cancerforskning och cancervård, genom en mer sammanhållen cancervård, där forskningen kommer närmare klinisk vård.

Hur gör vi för att kombinera de många gånger så olika perspektiven som den kurativt syftande och den palliativa vården har för att gagna patienten och dennes närstående på bästa sätt? Här fokuseras på vad tidig palliativ vård är och på kunskapsläget kring dess betydelse både internationellt och nationellt.

Att bemöta personer med livshotande sjukdomar och andra problem är uppgifter som vårdpersonal ställs inför varje dag. Det är en utmanande uppgift och ofta prioriterar inte organisationen att skapa goda förutsättningar för dessa möten, medicintekniska angelägenheter får företräde. Hur upplever patienter dessa samtal och hur kan vi som vårdgivare göra det bästa av situationen?