0

Aktiviteter i sociala medier

Om cancer

Cancerfondsrapporten 2012

Årets upplaga fokuserar bland annat på att det råder en stor ojämlikhet i hur cancer drabbar människor med olika sociala och ekonomiska förutsättningar. Rapporten tar också upp vikten av klinisk forskning samt de senaste årens oroväckande snabba ökning av malignt melanom.

http://www.youtube.com/embed/4cbl4i8sUcQ

Statistik

Varje år diagnostiseras över 50 000 fall av cancer i Sverige, jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Antalet diagnostiserade fall motsvarar folkmängden i en mellanstor svensk stad. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer; tillsammans utgör dessa en tredjedel av alla diagnostiserade fall.

Antalet personer som drabbas av någon form av cancer har ökat konstant de senaste två decennierna. Den viktigaste förklaringen är att befolkningen blir äldre och att screeningprogram och förbättrade diagnosmetoder fångar upp fler fall.

Framsteg i forskningen och utveckling av effektivare behandlingsmetoder har lett till att prognosen vid en cancerdiagnos förbättrats väsentligt under de senaste decennierna.

Läs avsnittet om statistik – cancer i Sverige, Norden, EU och världen

Satsning på klinisk forskning

Våren 2008 gläntade Olle Stendahl på dörren till framtiden och släppte in frisk luft i det svenska sjukvårdssystemet. Hans uppmärksammade utredning om den kliniska forskningen visade att ett paradigmskifte är genomförbart. Den svenska modellen kan byta skepnad från rigid vårdfabrik till dynamisk kunskapsorganisation.

Rapporten markerade starten för ett utvidgat engagemang i frågan hos landsting, myndigheter och departement. Många initiativ har tagits i utredningens anda, inte minst för att förstärka den kliniska forskningens infrastruktur.

Men än återstår mycket politiskt och strukturellt förändringsarbete innan målet är nått. Viktigast just nu är att utforma ett framtidsanpassat ALF-avtal och att klubba igenom förslaget Svensk Behandlingsforskning.

Läs avsnittet om forskning – om varför klinisk forskning är framtiden

Årets upptäckter

Cancerforskning gör hela tiden framsteg. En del forskning sker nära behandlingen och har relativt omedelbar effekt för patienterna. Annan forskning rör sig på en mer grundläggande nivå. Ingen är viktigare än den andra, snarare är de varandras förutsättningar. I år presenterar vi tre svenska forskningsprojekt som alla har eller kommer att få stor betydelse för cancervården.

Läs avsnittet om årets upptäckter – bland annat inom mammografi

Europas samlade forskning större än USA:s

Framgångsrik cancerforskning bedrivs ofta över gränserna, i samarbete mellan forskare och institutioner i olika länder. Men det är också konkurrens mellan länder och lärosäten. Varje år gör Cancerfondsrapporten en rankning av de mest
framstående länderna och institutionerna.

Läs avsnittet om rankningen inom cancerforskningen

Socioekonomiska skillnader påverkar cancerrisken

Cancerpatienter i grupper med hög socioekonomisk status har större chans att överleva en cancerdiagnos än patienter från socioekonomiska grupper med låg status. Skillnaden i 5-årsöverlevnad mellan patienter i den högsta respektive lägsta socioekonomiska gruppen i Sverige är över 10 procent för män och över 11 procent för kvinnor.

Sedan mitten av 1980-talet har överlevnaden ökat bland alla cancerpatienter i Sverige. Däremot är skillnaden i överlevnad mellan olika socioekonomiska grupper konstant. Någonstans i systemet finns inbyggda orättvisor som den mediciniska utvecklingen och omhändertagandet ännu inte rått på.

Läs avsnittet om ojämlikheter i vården – en spegel av samhället

Oroväckande ökning av hudcancerfall

Solen ger liv, men den är också en källa till cancerframkallande UV-strålning som ger 40 000 personer i Sverige någon form av hudcancer varje år. Malignt melanom, den allvarligaste typen, beräknas i år leda till cirka 500 dödsfall, vilket är fler än antalet döda i trafiken.

Sedan 1990-talet har antalet fall av både malignt melanom och skivepitelcancer ökat kraftigt. Ökningen är en spegling av tidigare solvanor och då allt fler söker sig till solen finns det skäl att känna oro inför framtiden.

Om utvecklingen ska kunna bromsas krävs en rad åtgärder. Först och främst måste vår inställning till solning ändras. Det måste också bli enklare att snabbt få misstänkta hudförändringar bedömda och åtgärdade.

Det är även dags att göra som Sveriges grannländer och införa solarieförbud för ungdomar under 18 år.

Läs avsnittet om hudcancer – risker, förebyggande och vård

Få framsteg i kampen mot tobaksrökning

Varje år dör närmare 6 500 personer i Sverige på grund av tobaksrökning. Det personliga lidandet för den som röker och rökarens närstående går inte att mäta i pengar. Men den årliga kostnaden för samhället är enorm: 30 miljarder kronor. Ändå är tobaksrökningen i Sverige en politisk ickefråga.

Läs avsnittet om prevention – politiskt ointresse för Sveriges största hälsoproblem

Ett år med nationell cancerstrategi och HPV-vaccination

Sedan hösten 2011 har Sverige sex operativa regionala cancercentrum (RCC). Det inledande arbetet utgår från de kriterier som formulerades av den nationelle cancersamordnaren Kjell Asplund i januari 2011.

För Cancerfondsrapportens del innebär detta avstampet för en kontinuerlig bevakning. Hur fortskrider arbetet? Sammanfaller resultatet med de visioner som låg till grund för den nationella cancerstrategin? Årets enkät ger bland annat en talande inblick i vad som initialt prioriteras av de respektive regionerna.

Efter en segsliten process kommer det nationella HPV-vaccinationsprogrammet äntligen i gång. Parallellt med turerna kringupphandlingen har nya förutsättningar och ny forskning aktualiserat att även pojkar bör inkluderas. En grupp på Karolinska Institutet har till exempel riktat uppmärksamheten mot en kraftig ökning av HPV-orsakad tonsillcancer bland män.

Läs avsnittet om cancervården i Sverige – med goda förutsättningar att bli bättre