Tydligare bilder med 3D-mammografi
Med hjälp av ny slags mammografi hittas fler tumörer. Forskare studerar nu om metoden kan användas vid massundersökning av kvinnors bröst.
Text: Lotta Fredholm Foto: Kim Lindqvist
Screening innebär att alla personer i en grupp, exempelvis kvinnor i en viss ålder, kallas till undersökning. Det är viktigt att testmetoden är säker. Dessutom måste träffsäkerheten vara hög, alltså att metoden med hög säkerhet identifierar friska som just friska. Metoden ska också vara känslig, vilket innebär att testet måste avslöja tillräckligt många farliga tumörer.
I dag kallas kvinnor mellan 40 och 74 år till mammografiundersökning av brösten, så kallad screening (se faktaruta). Vid mammografi behöver bröstet plattas till för att ge en tydlig bild och för att stråldosen ska bli så liten som möjligt. En del kvinnor tycker därför att undersökningen gör ont, vilket kan göra att de drar sig för undersökningen. Det gäller särskilt kvinnor med täta bröst, alltså bröst med mycket körtelvävnad. Här har också mammografi visat sig fungera sämre än vid undersökning av bröst som mest består av fett. Därför söker forskare efter bättre metoder.
I en sådan studie har nu sammanlagt 15 000 skånska kvinnors bröst undersökts med hjälp av så kallad tomosyntes, ett slags skiktröntgen som visar hela bröstet i tunna snitt. Ansvarig är Sophia Zackrisson, docent och överläkare vid Lunds universitet, som bedriver forskning med stöd av Cancerfonden. Resultaten från de första 7 500 kvinnorna har presenterats i tidskriften European Radiology.
– Hos dem fann vi drygt 40 procent fler tumörer jämfört med mammografi. När vi nu analyserar alla kvinnorna ligger nivån på mellan 30 och 40 procent fler upptäckta tumörer, så metoden är känsligare, säger hon.
Frågan är om tomosyntes kan vara en del i framtida screening för bröstcancer.
– Vi hittar fler tumörer med tomosyntes. Och vad gäller hur obehaglig undersökningen upplevs har vi visat att trycket kan halveras med tomosyntes, jämfört med mammografi, säger Sophia Zackrisson.
Att tomosyntes är en känsligare metod har visats i flera europeiska screeningstudier. Avigsidan är att den nya tekniken är dyrare än den etablerade. Dessutom krävs större digitalt lagringsutrymme för att spara alla bilder. Dessa problem är lösbara, exempelvis kan dagens mammografiutrustning uppgraderas. Värre är att tomosyntesbilderna tar dubbelt så lång tid att granska.
– I dag granskas mammografibilder av två radiologer. Tomosyntesbilderna är tydligare och lättare att granska. Där skulle det kunna räcka med en granskare, i kombination med datorstödd analys där systemet markerar om något avviker. Dock behövs studier för att kunna säkerställa detta, säger Sophia Zackrisson.
En stor fördel är att tomosyntes, till skillnad mot mammografi, fungerar väl i både täta och fettrika bröst.
– Faktum är att vi med tomosyntes hittar fler tumörer lika ofta i båda grupperna, säger hon.
Precis som vid mammografi finns dock risken att hitta tumörer som inte är farliga, så kallad överdiagnostik, något som kan skapa onödig oro. Därför undersöker Sophia Zackrisson nu biobankdata, blod och vävnadsprover, som samlats in från de sammanlagt 140 tumörer som hittades hos de 15 000 kvinnorna.
– Vi vill se om de extra tumörer som vi hittar med tomosyntes är relevanta, alltså om de är aggressiva eller snälla, säger hon.
I ett nästa steg kommer hon också att jämföra med tumörer som hittats vid vanlig screening. De första resultaten från dessa analyser kommer under nästa år.
Var det här en intressant nyhet?
Senaste nyheterna
Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.
