Nyheter
Publicerad
2 maj 2017
Författare
Lars-Gunnar Ericson

Skatter och lagändringar föreslås möta den ojämlika hälsan

I dag överlämnade Folkhälsomyndigheten och Livsmedelverket en gemensam rapport till regeringen med en rad förslag för att främja hälsosamma matvanor och ökad fysisk aktivitet. Bakgrunden är att ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna till att vi i Sverige blir sjuka och dör i förtid. Enligt rapporten kostar enbart fetma samhället hela 70 miljarder kronor per år.  

Rapporten konstaterar att hälsan i Sverige blivit allt mer ojämlik. Inte minst är ohälsa mer omfattande hos personer med låg utbildningsnivå. I denna grupp är fetma nästan dubbelt så vanligt och livslängden betydligt kortare än de med eftergymnasial utbildningsnivå. Även inom cancerområdet ser vi sambandet mellan utbildningsnivå och risken att insjukna.

– Samhället behöver utformas så att det blir enklare att äta bra och röra på sig. Det är ett långsiktigt arbete som involverar många olika verksamheter, både det offentliga, till exempel skolan och vården, och näringslivet, säger Annica Sohlström, generaldirektör på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket föreslår nu ett antal åtgärder för att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Bland annat öppnar de båda myndigheterna upp för offentliga styrmedel som skatter och lagskärpningar.

– Vi ser att det behöver användas offentliga styrmedel för att underlätta hälsosammare levnadsvanor, säger Annica Sohlström. 

I rapporten föreslås också att det inrättas ett nationellt saltprogram för att sänka saltkonsumtionen. Även kompetensen om det förebyggande arbetet kring matvanor och fysisk aktivitet inom skolan och hälso- och sjukvården måste förbättras. I dag saknas kurser i dessa ämnen inom flera av lärarutbildningarna och hälso- och sjukvårdsutbildningarna.

Folkhälsomyndigheten lämnade också nyligen, på regeringens uppdrag, sin årliga rapport om utvecklingen av folkhälsan i Sverige. Även här bekräftas att den goda hälsan är ojämnt fördelad ur ett socioekonomiskt perspektiv. Ju lägre socioekonomisk position, desto sämre hälsa, inte minst är hälsoskillnaderna mellan hög- och lågutbildade fortsatt stora.

Samtidigt som de socioekonomiska skillnaderna har ökat har hälsan på flera områden blivit bättre. Ser man till insjuknandet i cancer finns det flera saker att glädjas åt. Bland annat minskar dödligheten i de fyra vanligaste cancerformerna - prostatacancer, bröstcancer, hudcancer och tjocktarmscancer. Men för den femte vanligaste cancerformen, lungcancer, ser vi inte samma positiva utveckling – och det är allvarligt. Det gäller inte minst för kvinnor, där dödligheten fortsatt att öka. Hela 12 000 människor dör årligen till följd av rökning i Sverige.

För att möta de stora utmaningarna inom folkhälsoområdet måste politikerna höja hälsofrågorna på den politiska dagordningen. En sådan fråga är exempelvis faktumet att allt fler lider av fetma. Sambandet mellan fetma, stillasittandet och ökad risk för att få cancer är tydlig. I dag är varannan person som bor i Sverige överviktig eller lider av fetma.

Avslutningsvis pekar Folkhälsomyndigheten på att problemen måste hanteras redan i tidig ålder. Skolans roll är central då även barn och ungdomar blivit allt mer stillasittande.

 

Lars-Gunnar Ericson

Opinionsansvarig

Visa fler