Åtta konkreta förslag till regeringen

Dåliga matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död. Trots det äter endast vart tionde barn enligt kostråden. En fjärdedel av barnen i lågstadieåldern lever med övervikt eller obesitas. Nu måste regeringen agera. Vi har tagit fram åtta förslag på åtgärder som har stöd av forskningen, skriver Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden.

Två pojkar framför fruktfat med satsumas och äpplen

Hjärt-kärlsjukdom och cancer är de två vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Varje år dör omkring 50 000 svenskar i någon av dessa folksjukdomar.

Vad vi äter har en stor betydelse för risken att drabbas av såväl cancer som hjärt-lungsjukdom. 46 procent av alla fall av kranskärlssjukdom (ischemisk hjärtsjukdom) och 15 procent av all stroke kan kopplas till svenskarnas matvanor.

Fem procent av cancerfallen kopplade till högt BMI

Av cancerfallen beräknas fem procent vara kopplade till ohälsosamma matvanor och högt BMI, och siffran befaras öka de kommande åren. Enligt WHO riskerar övervikt och obesitas att gå om rökning som den viktigaste påverkbara riskfaktorn för cancer.

Trots den kunskapen äter vi allt sämre. Vi äter för mycket salt, för mycket rött och processat kött, för mycket socker och för mycket ohälsosamma fetter. Samtidigt minskar konsumtionen av grönsaker, rotfrukter, frukt och bär samt fisk och skaldjur.

Person med varukorg framför grönsaksdisk i mataffär
Konsumtionen av grönsaker, rotfrukter, frukt och bär minskar. Foto: Axel Öberg

Tittar man på hur barn och unga äter blir utvecklingen än mer oroande. Endast var tionde barn följer kostråden och vart fjärde barn i lågstadieåldern lever idag med övervikt eller obesitas, även kallat fetma. De senaste 30 åren har andelen 11–15-åringar med obesitas femfaldigats.

Barn till lågutbildade äter sämre

Vi ser också att hälsoklyftorna mellan olika socioekonomiska grupper växer. Barn till föräldrar med kortare utbildning äter mindre frukt och grönsaker och dricker mer läsk än de som har föräldrar med längre utbildning.

Det här är en djupt oroande utveckling, som hotar möjligheterna att nå det folkhälsopolitiska målet om att skapa en god och jämlik hälsa och att sluta hälsoklyftorna inom en generation.

Matmiljön drastiskt försämrad

En bidragande orsak är att vår matmiljö, det vill säga den sociala och fysiska miljö som formar våra matvanor, har förändrats drastiskt de senaste decennierna.

Reklam för ohälsosam mat omger oss, samtidigt som utbudet och tillgången till ohälsosamma livsmedel ökat lavinartat. Det påverkar vad vi äter, vad vi gillar och vilken näring vi får i oss.

Insatser på samhällsnivå krävs

Visst har vi som individer ett stort ansvar och kan göra mycket på egen hand. Men att bryta ett invant mönster är lättare sagt än gjort. Och om vi vill minska dödligheten i cancer och hjärt-kärlsjukdom krävs insatser på samhällsnivå. Samhället är en del av orsaken till våra matvanor, men också en del av lösningen.

Barn äter tomat
Komsumtionen av frukt och grönt sjunker. För att underlätta hälsosamma val bör momsen på frukt och grönt tas bort. Foto: Edis Potori

En opinionsundersökning som Verian (tidigare Kantar Sifo) gjort på uppdrag av Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden visar att sju av tio svenskar (71 procent) vill äta hälsosammare än de gör idag. Undersökningen visar också att en överväldigande majoritet (80 procent) vill att regeringen tar fram en handlingsplan för mer hälsosamma matvanor.

Mål för hälsosam livsmedelskonsumtion

I början av februari lämnade Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket över förslag till mål och delmål för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion till regeringen.

Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden välkomnar dessa mål, eftersom de utgör en viktig grund för arbetet med att minska risken för att människor ska drabbas av cancer och hjärt-kärlsjukdom.

Uppmaningar till regeringen:

Men det räcker inte med goda ambitioner. För att nå målen krävs konkreta åtgärder. Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden har därför tagit fram en handlingsplan med de åtta viktigaste insatserna för att nå målen. Vi uppmanar därför regeringen och riksdagen att:

  1. Slå fast mål och ta fram en handlingsplan. Anta Livsmedelsverkets och Folkhälsomyndighetens förslag till nationella mål för en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion, samt ta fram en handlingsplan för hur de ska nås.
  2. Förbjud reklam för ohälsosamma livsmedel till barn. Barn och unga bombarderas av reklam för godis, snacks och snabbmat. Regeringen bör därför utreda hur man kan förbjuda marknadsföring för ohälsosamma livsmedel som når barn och unga. 66 procent av svenskarna stöder förslaget.
  3. Ta bort momsen på frukt och grönt. Konsumtionen av frukt och grönt sjunker. För att underlätta hälsosamma val bör regeringen ta bort momsen på frukt och grönt, vilket 87 procent av svenskarna står bakom.
  4. Inför en producentavgift på sockersötad dryck. Över hundra länder i världen har infört en skatt på läsk och andra sockersötade drycker. Regeringen bör besluta om en sådan avgift. 68 procent av svenskarna stöder förslaget.
  5. Obligatorisk märkning av hälsosam och ohälsosam mat. Sju av tio svenskar (71 procent) vill se obligatorisk märkning av hälsosamma livsmedel som gör det lättare att välja bra mat. Regeringen bör därför ge Livsmedelsverket i uppdrag att skala upp arbetet med märkning.
  6. Genomför ett saltsänkningsprogram. Vi äter i genomsnitt dubbelt så mycket salt som rekommenderas. Vi föreslår att regeringen ger Livsmedelsverket i uppdrag att genomföra ett saltsänkningsprogram som ska få livsmedelsbranschen att sänka salthalten i maten. 62 procent av svenskarna stöder idén.
  7. Upphandlingsregler för försäljning av mat i skattefinansierade lokaler. Lokaler som simhallar och fritidsgårdar saknar de krav på näringsriktig mat som gäller i skolan. Regeringen bör därför ge Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram riktlinjer för kommunal och regional upphandling av mat i skattefinansierade lokaler där barn och unga vistas. 67 procent av befolkningen står bakom förslaget.
  8. Förbjud flerköpserbjudanden av ohälsosamma livsmedel. Genom lockpriser och mängdrabatter luras vi att köpa ohälsosam mat. Vi uppmanar regeringen att utreda hur flerköpserbjudanden av ohälsosamma livsmedel kan förbjudas för att främja kampanjer på hälsosam mat. Förslaget stöds av 32 procent av svenskarna.

Att förbättra våra matvanor är avgörande för att skapa en god och jämlik hälsa. Individen kan göra mycket, men inte allt. För att ändra våra matvanor måste samhället göra det lätt att välja rätt – oberoende av vem du är, var du bor och vilka förutsättningar du har.

Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden

Vill du få information om vårt arbete för att besegra cancer?

E-post

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.