Nya behandlingar är efterlängtade för att förbättra chanserna vid den svåra hjärntumörformen glioblastom. Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Nyheter
Publicerad
21 nov 2018
Författare
Jenny Ryltenius

Asgeir vill förlänga överlevnaden vid aggressiv hjärntumör

Kan ett läkemedel mot alkoholism bromsa hjärntumörer av typen glioblastom? För att ta reda på det får neurokirurgen Asgeir Jakola nu stöd från Cancerfonden. ”Trots att jag är kirurg sträcker jag mig efter läkemedel som tillägg, för jag vet att den här tumörformen inte botas med operation”, säger han.

Neurokirurgen Asgeir Jakolas träffar patienter med glioblastom varje vecka och har utfört hundratals operationer. Alltid med vetskap om att han aldrig kan få bort hela tumören. 

– En stor utmaning vid glioblastom är att tumören brer ut sig som en krypväxt. Den växer inte som en klump eller boll. Tittar man några centimeter under glioblastomet, som man har opererat bort, kommer man att hitta tumörceller, säger Asgeir Jakola.

Asgeir Jakola. Foto: Josefin Bergenholtz

Prognosen är dyster. Den genomsnittliga överlevnaden vid behandling är 12-18 månader. Även om det finns några långtidsöverlevare betraktas tumörformen som obotlig. 

Hårt drabbad grupp

Asgeir Jakola om någon vet hur det är att leva med glioblastom. Hans tidigare forskning har framförallt varit inriktad på livskvalitet hos denna patientgrupp.

– Jag ser hur hårt de drabbas. De är heller inte den patientgrupp som syns mest i media. En möjlig förklaring till det är att sjukdomen ofta påverkar funktioner som tal och minne, säger Asgeir Jakola.

Vid denna intervju kommer Asgeir direkt från en disputation där han varit bihandledare i ett avhandlingsarbete om just kirurgirelaterad sjuklighet hos patienter med hjärntumörer. Att en effektivare behandling är efterlängtad står klart. Asgeir vill se lika stora kliv framåt som vetenskapen har tagit när det gäller cancerformerna lymfom och melanom.

– Det har inte hänt något revolutionerande i behandlingen av glioblastom på flera år. Att åtta olika center i Norge och Sverige är med i vår studie, visar att det finns en utbredd vilja att hitta något nytt.

Effektiv behandling efterlängtad 

Asgeir Jakola får medhåll av professor Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd:

– Det är oerhört angeläget att testa nya behandlingsformer, i det här fallet med ett gammalt läkemedel i ny kombination, säger han.

Forskningsnämnden beslutade därför i november att stödja Asgeir Jakolas forskning med 800 000 kronor per år i tre år. Och studien är redan igång. Hittills har 34 patienter inkluderats. Slutmålet är 140 stycken.

– Anslaget betyder arbetsro. Nu kan vi fokusera på studien och inte på att söka pengar. De här pengarna säkerställer att vi kommer i mål med en vetenskaplig utvärdering, säger Asgeir.

Äldre medel testas på nytt sätt

Behandlingen som ska utvärderas består dels av ett beprövat läkemedel mot alkoholmissbruk, Antabus, och dels ett kosttillskott med koppar. Patienterna i studien har alla fått återfall av glioblastom, och behöver vara i tillräckligt god form för att ta emot cytostatika. 

Hälften av dem får konventionell behandling med cytostatika. Den andra hälften får, utöver den vanliga behandlingen, både Antabus och kosttillskott med koppar.

Det är sedan tidigare känt att Antabus har en hämmande effekt på cancerceller. Det finns olika hypoteser om hur den effekten uppstår. Asgeirs huvudtes är att Antabus saboterar cancercellernas proteinomsättning så att att tumörcellerna inte kan göra sig av med skadade proteiner – vilket skapar ett proteinkaos i cellerna som gör att de dör. 

Kan bromsa tumörutveckling

Nyligen visade forskning att den hämmande effekten kan förstärkas ytterligare med hjälp av koppartillskott. Men hittills har ingen tagit reda på om det fungerar på människor med glioblastom. 

– Vad jag vet har det inte gjorts någon så här stor klinisk studie överhuvudtaget när det gäller behandling med Antabus mot cancer, i varje fall inte mot glioblastom, säger Asgeir.

Även om den nygamla kombinationen sannolikt inte kan bli ett botemedel, tror han ändå att det kan bli ett viktigt tillskott i behandlingen.

– Jag är en försiktig optimist. Jag hoppas och tror att tilläggsbehandlingen kan vara en bättre broms än något annat vi har att tillgå i dag, säger Asgeir.

 

Läs mer om vilka forskare som fick anslag i årets rekordstora utdelning här.

Visa fler