”Jag tänkte japp – nu kan vi bota cancer!”

Redan för 20 år sedan var Angelica Loskog övertygad om att det går att få immunsystemet att angripa tumörceller för att i förlängningen bota cancer.

Närbild kvinna.
Angelica Loskogs forskning om immunsystemet stöds av Cancerfonden med 1 250 000 kronor per år under perioden 2021-2023. Foto: Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet.

”Nyligen var jag med i ett tv-program där jag fick träffa en patient med bukspottkörtelcancer, en cancerform som normalt har mycket dålig prognos då den ofta hittas för sent. Tack vare den behandling med onkolytiska virus som vi håller på att utveckla hade mannen nu överlevt ett helt år.

Det var väldigt speciellt att få se en patient i ögonen och höra hans historia. Jag jobbar inte som läkare så i studierna är patienterna nummer för mig. Här blev det väldigt tydligt att det vi gör är på riktigt – att han fått mer tid med sin familj tack vare de behandlingar som vi kämpat för att ta fram.

Immunceller och virus

Att använda kroppens eget immunförsvar för att leta reda på och angripa tumörceller är en framgångsrik behandling inom flera olika cancerformer.

Min forskning är också inriktad på immunsystemet och dessa cellers roll vid cancer. Något som jag arbetat mycket med är CAR-T-celler. Det är immunsystemets T-celler som med hjälp av genetisk ingenjörskonst försetts med en speciell receptor, en chimär antigen receptor, CAR. Denna gör det möjligt för T-cellerna att leta reda på och döda tumörceller.

Jag arbetar även med onkolytiska virus. Dessa tar sig specifikt in i just tumörceller och spränger dem inifrån. 

Vi har börjat förstå hur viktig miljön runt tumören är

Något som man börjat förstå alltmer är hur viktig miljön precis runt tumören – mikromiljön – är. Om vi bara använder en viss CAR-T-cell finns alltid risken att någon tumörcell muterar så att de kännetecken som CAR-T-cellen använder för att hitta dem försvinner. Då är tumörcellen inte längre synlig och tumören kan växa till igen.

Här provar vi nu att kombinera virus och CAR-T-celler för att se om det kan ge bättre behandlingseffekter. Detta har vi fått anslag från Cancerfonden för att arbeta med. Här är tanken att med hjälp av onkolytiska virus få celler i denna mikromiljö nära tumören att skicka ut signaler.

Signalerna har två syften – att locka till sig CAR-T-cellerna och att aktivera vanliga T-celler så att de också kommer dit och hjälper CAR-T-cellerna att ta död på tumörcellerna.

Såg tillbakagång

Första gången jag verkligen förstod kraften i immunterapi var när jag arbetade som master-student i Uppsala, under handledning av en pionjär inom området, Thomas Tötterman. Jag minns det speciellt, på min födelsedag 1999, då jag i djurlabbet såg att det skett en komplett tillbakagång, att cancern var borta. Och jag tänkte att "Japp - nu kan vi bota cancer!"

Men sedan tog det många år innan vi i kliniska studier kunde behandla människor. Den första studien med en föregångare till våra onkolytiska virus gjorde vi 2006 och då behandlades patienter med urinblåscancer.

Första behandlingen med CAR-T

Men för CAR-T-celler, som hittills är mer effektivt, började den första studien 2014 i Uppsala, då den första patienten fick behandling mot sin blodcancer med CAR-T-celler. Efter behandlingen försvann cancern, men återkom efter några månader. Då hade vi inte tillstånd att ge ännu en behandling, så patienten avled tio månader senare.

För varje patient har vi lärt oss mycket och med den här patienten i åtanke har vi sett till att vi i vårt nya kliniska protokoll kan ge ytterligare en behandling vid behov.

Då förstod jag kraften i immunterapi.

Att som forskare även arbeta patientnära, i mitt fall med kliniska studier, gör forskningen bättre. Det är i kliniken som våra idéer möter verkligheten och det oväntade händer. Då får vi forskare gå tillbaka till labb-bänken och förändra och förbättra, och det är ett privilegium att få vara med om.

Jag vill passa på att lyfta patienterna, utan dem skulle vi inte komma någon vart och jag är så oerhört tacksam att de ställer upp.”

Berättat för Lotta Fredholm


Var med och besegra cancer

Stöd cancerforskningen

Om Angelica Loskog

Angelica Loskog är utbildad inom biomedicinsk vetenskap. Hon disputerade vid Uppsala universitet på en avhandling om virusbaserade cancerterapier och gjorde postdoc vid Baylor College of Medicine, i Houston, USA, då hon forskade på CAR-T-celler.

År 2014 ledde hon den första studien där patienter utanför USA behandlades med CAR-T-celler. I dag är hon adjungerad professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Hennes forskning om nästa generations immunterapi stöds av Cancerfonden med 1 250 000 kronor per år under perioden 2021-2023.

Liknande innehåll