Ett år med rökfria utemiljöer

Det har gått ett år sedan en ny lag gjorde uteserveringar och andra utemiljöer rökfria. Lagen mötte först kritik. Nu visar en ny Novusundersökning att 8 av 10 är positiva till lagändringen.

Det rådande rökförbudet på uteserveringar gäller också elektroniska cigaretter (även kallade e-cigaretter eller e-cigg), vattenpipor och örtprodukter för rökning. Foto: Scandinav

För ett år sedan, den 1 juli 2019, infördes en ny tobakslag i Sverige. I praktiken innebar lagändringen bland annat att vi fick fler rökfria utemiljöer, som exempel kan nämnas rökförbud på uteserveringar, idrottsarenor och lekplatser.

Det rådande rökförbudet på uteserveringar gäller också elektroniska cigaretter (även kallade e-cigaretter eller e-cigg), vattenpipor och örtprodukter för rökning. 

Fler vill sluta röka

Lagförslaget om rökfria utemiljöer möttes av kritik från flera håll, men nu när lagen väl är på plats visar en Novusundersökning kring befolkningens kännedom och attityder till de rökfria utemiljöerna att så många som 78 procent av de tillfrågade är ganska eller mycket positiva till dessa. Undersökningen visar också att 90 procent känner till den nya lagen.

Två händer som håller i ett cigarettpaket
Sverige har halkat efter vad gäller färdplan för att minska tobaksanvändningen. Foto: Scandinav

Diskussionen om levnadsvanor, däribland rökning och dess skadeverkningar, har under de senaste månaderna varit högaktuell mot bakgrund av den covid-19-pandemi som har spridit sig över hela världen.

Här i Sverige visar sig detta bland annat genom att Sluta-röka-linjens inkommande samtal under perioden april/maj i år har ökat med nästan 30 procent, jämfört med samma period förra året.

Passiv rökning är skadligt

Rökning är den enskilt största påverkbara orsaken till cancer, och det finns starka bevis för att rökning får negativa konsekvenser samt att skadeverkningarna är stora. Varje år drabbas 6.800 personer i Sverige av cancer relaterad till rökning.

85 procent av all lungcancer orsakas av rökning. Även upprepad passiv rökning under en längre tid utsätter omgivningen för hälsorisker.

En person tänder en annans persons cigarett
85 procent av all lungcancer orsakas av rökning. Foto: Scandinav

Cancerfonden har länge arbetat för fler regleringar på tobaksområdet och gläds åt att den nya tobakslagen mottas så positivt och att så många verkar intresserade av att sluta röka. Det visar på att åtgärder som syftar till att förebygga rökning är efterfrågade.

Sverige sämre än grannländerna

Samtidigt är det nu mindre än fem år kvar till Rökfritt Sverige 2025, då Sverige ska ha nått målet med en rökning på under 5 procent.

Den nya tobakslagen är ett steg på vägen, men ytterligare effektiva åtgärder krävs för att säkerställa att tobaksanvändningen fortsätter minska och att Sverige når målet om ett rökfritt Sverige 2025.

Jämfört med våra nordiska grannländer har Sverige dessutom halkat efter vad gäller färdplan för att minska tobaksanvändningen.


Några av de åtgärder som Cancerfonden vill se framöver för att fler ska bli rökfria, och att risken därmed minskar för människor att drabbas av cancer, är följande: 

  1. Ett höjt pris på tobak. Enligt uträkningar från WHO (World Health Organisation) leder en skattehöjning med 10 procent till en minskning av rökningen med närmare 5 procent.
  2. Införande av exponeringsförbud och neutrala paket för tobak. Ett exponeringsförbud innebär kortfattat att butikerna förvarar tobaksförpackningarna under disk eller i stängda skåp. Neutrala tobakspaket innebär att förpackningarna saknar logotyper och lockade färger.
  3. Reglering av e-cigaretter likt den för övriga tobaksprodukter. I den pågående utredningen om marknadsföring av nya tobaksprodukter, däribland e-cigaretter, är det viktigt att en lika restriktiv hållning antas för e-cigaretter som för tobaksrökning.