De ska ta mammografin in i framtiden

Forskningen går framåt i rask takt. Inom ett tiotal år kommer vi kunna använda mammografibilder på hela andra sätt än i dag.  

Informationen i bilderna kan bland annat kopplas ihop med olika riskfaktorer för cancer, till exempel genetiska variationer och livsstil. Det forskas också för fullt om 3D-mammografi och artificiell intelligens, AI, som ska förbättra diagnostiken. 

Förhoppningen är att man både ska kunna hitta fler tumörer tidigare och kunna förutse risken för kvinnor att insjukna i bröstcancer mellan screeningtillfällena. 

Vi har pratat med tre forskare som får stöd från Cancerfonden och som ska hjälpa till att ta mammografin in i framtiden. 

Per Hall: ”Försöker efterapa hjärtläkarna”

Per Hall är professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet. Han arbetar bland annat med den så kallade Karma-studien där mammografibilder från 71 000 kvinnor i Sverige undersöks och kopplas ihop med information om livsstil, blodprov och registerinformation.  

En delstudie till Karma som heter Smart-studien är just nu i startgroparna. Där kommer kvinnor att tillfrågas om de vill ha sin risk att insjukna i bröstcancer uppmätt.  

De kvinnor som bedöms ha en högre risk att utveckla bröstcancer kommer att erbjudas en riskanpassad mammografiscreening med tätare intervall och anpassade tekniker. På detta sätt hoppas forskarna kunna hitta fler cancertumörer tidigare. 

I förlängningen hoppas Per Hall också kunna ge förebyggande behandling till de kvinnor som löper högst risk att insjukna. På det området har hjärtläkarna varit framgångsrika, menar han.  

Genom behandling av högt blodtryck och höga kolesterolvärden har risken att insjukna i hjärtinfarkt och stroke minskat dramatiskt de senaste decennierna. För bröstcancer har utvecklingen gått i motsatt riktning. Insjuknandet har istället fördubblats de senaste decennierna. 

Huvudförklaring finns i våra levnadsvanor, enligt Per Hall. Att föda och amma många barn från tidig ålder har en starkt skyddande effekt mot bröstcancer. Men här går samhällsutvecklingen åt andra hållet. I dag är den genomsnittliga svenska förstföderskan runt 30 år.  

Om vi jämför oss med hjärtläkarna så gör vi ingenting. Vi screenar, men det handlar inte om att minska insjuknandet, utan om att upptäcka sjukdom tidigt.

– Frågan är då vad vi kan göra åt detta? säger Per Hall.

– Om vi jämför oss med hjärtläkarna så gör vi ingenting. Vi screenar, men det handlar inte om att minska insjuknandet, utan om att upptäcka sjukdom tidigt, fortsätter han. 

Det finns redan i dag läkemedel som vi vet förebygger insjuknande. Tamoxifen som ges till bröstcancerpatienter för att minska risken för återfall, minskar även insjuknandet i en första cancer hos friska kvinnor. Dock har medicinen alltför många och svåra biverkningar för att det ska vara aktuellt att ge den till tidigare friska kvinnor i förbyggande syfte. 

I en pågående studie tittar Per Hall och hans forskarkollegor därför på nedbrytningsprodukten av tamoxifen, endoxifen, för att undersöka om den kan ge samma skyddande effekt men med färre biverkningar.  

– Mitt intryck är att biverkningarna ser mildare ut. Vi kan vara på rätt väg, säger Per Hall.  

Hur nära förestående en förebyggande behandling mot bröstcancer är har han svårt att sia om. Men kanske behöver det inte vara så långt borta. 

– Vi har preliminära resultat om förebyggande medicinering. Och vi har mer mogna resultat vad gäller riskbedömning. Allt detta måste sedan sammanfogas i ett samlat preventions- och screeningprogram, säger han. 

Sophia Zackrisson: ”3D-mammografi och AI ska hitta fler cancerfall tidigt”

Sophia Zackrisson är röntgenläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet. Hon forskar om nya metoder för att upptäcka bröstcancer i ett tidigare skede. Bland annat används 3D-mammografi och AI.   

Medan man med vanlig mammografi tar två bilder per bröst ger 3D-tekniken cirka 50 tunna snitt, som gör att tumörer syns lättare.

Målet är att kunna upptäcka fler tumörer tidigare. Och att använda rätt screeningmetod för rätt kvinna.

– I en studie på 15 000 kvinnor där vi jämförde de två teknikerna hittade vi 34 procent fler tumörer med hjälp av 3D-mammografi jämfört med vid vanlig mammografi. Det är väldigt många fler, konstaterar Sophia Zackrisson. 

Samtidigt minskade de cancerfall som kvinnorna själva upptäckte mellan kontrollerna, så kallad intervallcancer, med 40 procent. 

– Vi kunde bekräfta att vi delvis hittade dessa cancrar med 3D-tekniken. Metoden är bra för alla, men särskilt bra är den för kvinnor med mer körtelvävnad, så kallade täta bröst, säger hon. 

En utmaning med 3D-tekniken är att bilderna tar längre tid för radiologerna att granska. Sophia Zackrisson undersöker därför om AI skulle kunna användas för att ersätta en av de två radiologer som normalt granskar varje screeningbild. 

På detta sätt kan radiologerna ägna sig åt andra områden där de behövs, som till att hjälpa kvinnor som själva söker för symtom mellan mammografitillfällena. 

– På det sättet kan vi få ner väntetiderna, säger Sophia Zackrisson.

Forskarna undersöker också om mammografibilder kan användas för att förutsäga risken för olika kvinnor att insjukna i bröstcancer, bland annat genom att titta på brösttätheten. På det sättet kan kvinnorna få en mer individualiserad screening, där val av screeningmetod och intervall mellan screeningtillfällena styrs av deras risk att insjukna.  

– Målet är att kunna upptäcka fler tumörer tidigare. Och att använda rätt screeningmetod för rätt kvinna, säger Sophia Zackrisson.   

När kommer vi att se AI-granskade bilder och 3D-mammografi i Sverige? 

– Vad gäller 2D-mammografi och AI så händer det redan nu. S:t Görans sjukhus i Stockholm implementerar redan AI-stödd granskning, lika så Region Värmland, och en stor studie i Skåne har visat säkra resultat.  

– Även 3D-mammografi och AI används i Sverige, vid utredning av misstänkt bröstcancer. När det gäller 3D-screening och AI inväntar vi fortfarande resultatet från några stora europeiska screeningstudier. Kombinationen 3D-screening och AI behöver utvärderas mer noggrant. Men i USA screenas kvinnor redan i stor utsträckning med 3D, säger Sophia Zackrisson. 

Kamila Czene: ”Vill kunna förutsäga prognos och öka överlevnaden”

Medan Sophia Zachrisson forskar om tumörer som inte upptäcks vid screening, intresserar sig Kamila Czene alltså för de kvinnor som inte har några tumörer vid screeningen, men som utvecklar cancer mellan screeningtillfällena – så kallad ”sann” intervallcancer. Dessa tumörer är ofta snabbväxande och aggressiva.  

– Just nu försöker vi förstå den biologiska skillnaden mellan kvinnor med sann intervallcancer och de som har cancrar som upptäcks vid screening. Vi försöker identifiera vilka kvinnor som löper risk att utveckla en mer aggressiv cancer för att därmed kunna förbättra deras prognos, säger hon.

Vi vill försöka använda det vi redan har på ett bättre sätt.

Bland annat undersöker hon betydelsen av ärftlig genetik genom blodprov. 

I en annan studie använder hon mammografibilder för att se hur kvinnor med konstaterad bröstcancer som inlett behandling svarar på läkemedlet tamoxifen. På grund av skillnader i exempelvis ämnesomsättning kan responsen skilja sig åt hos olika kvinnor som får samma dos.

Med mer kunskap om detta område kan man justera och optimera läkemedelsdosen för olika kvinnor. Ett stort problem i dag är att många kvinnor, upp till 50 procent, avbryter behandlingen med tamoxifen i förtid på grund av biverkningar. 

– Vi försöker titta på genetik för att se om vi kan använda en lägre dos till dessa kvinnor, så att biverkningarna blir mildare, säger Kamila Czene. 

En fördel med hennes forskningsområden är att det inte krävs någon helt ny teknik eller nya läkemedel, påpekar hon. 

– Vi vill försöka använda det vi redan har på ett bättre sätt.