Ändtarmscancer kan ofta botas med en operation. Analcancer botas oftast med strålning och kemoterapi. Samtliga behandlingar kan behöva kombineras och samtliga behandlingar har mer eller mindre omfattande biverkningar. Projektet har startat för att skapa kunskapsunderlag för nya behandlingsmodeller som att undvika kirurgi i vissa situationer eller att utföra mer omfattande kirurgi i andra undergrupper och hur båda behandlingarna i sin helhet påverkar patienternas livskvalitet och funktion. Projektet avser också att närmare kartlägga effekterna av modern behandling av analcancer för att bättre kunna styra behandlingen för varje enskild patient.
Ändtarmscancer representerar 4% av alla cancerfall i Sverige, medan analcancer är en relativt ovanlig sjukdom. Vi studerar framförallt hur det går för patienter med ändtarmscancer som vi enbart behandlar med strålning och kemoterapi, samt hur vi i framtiden ska kan förutsäga vilka patienter det går bra för. Vi studerar också om och när vi ska göra mer omfattande kirurgi i bäckenet för att minska risken för lokalt återfall av tumören. Projekten sammanlänkas genom sin helhetssyn med fokus på livskvalitet och funktion, respektive ett fokus på att studera tumörens mikromiljö för att förstå vilka tumörer som ska ha vilken sorts behandling.
Målet med studierna är att skapa kunskapsunderlag för att: 1. Avgöra vilka patienter med ändtarmscancer som kan behandlas enbart med strålning och kemoterapi utan operation 2. Avgöra vilka patienter som har nytta av att vi tar bort lymfkörtlar i bäckenet, och vilka biverkningar denna operation har. 3. Hur patienter med analcancer mår efter modern behandling, och huruvida vi genom länkning mellan symptom och strålfält kan förstå mer kring mekanismerna för funktionell påverkan efter behandling med strålning och kemoterapi.