De flesta cancerformer som vi idag inte kan bota har ett stort antal förändringar i sin arvsmassa tillsammans med specifika förändringar i genen TP53. Denna gen är känd som arvsmassans väktare och är mycket välstuderad. Trots omfattande forskning har kunskapen inte lett till nya botemedel mot cancer. Det är dock inte ett skäl att ge upp. Denna gen är orsaken bakom de flesta fall av spridd cancersjukdom. För att bota sådan sjukdom behöver vi förstå och angripa roten till problemet.
Forskningen handlar om att undersöka TP53-mutationer och deras roll i cancerutveckling. Vårt mål är att förstå hur cancerceller kan dra nytta av genetiska förändringar för att få en överlevnadsfördel, trots omfattande kromosomskador. Det är en gåta hur dessa skador kan gynna tillväxt i stället för att hämma den. Paradoxalt nog överlever inte bara cancercellerna, de lyckas även konkurrera ut kroppens normala celler. Vi har identifierat en mekanism som kan förklara denna paradox och undersöker nu hur vi kan använda den för att utveckla nya behandlingsstrategier mot cancer.
Vår forskning tyder på att förändringar i TP53-genen inte bara tillåter nya skador på arvsmassan. I stället skapas ett nytt tillstånd där den förändrade arvsmassan uppfattas som normal av både cancercellen och den omgivande vävnaden. Denna kunskap ska vi utnyttja för att utveckla en riktad terapi som angriper cancercellerna med minimal påverkan på de normala cellerna. Genom att endast cancercellerna är känsliga för behandlingen, minskar risken för biverkningar, vilket möjliggör ökad dosering och antal behandlingscykler. Detta är av stor betydelse för att nå bot.