Tjock- och ändtarmscancer är en vanlig cancerform, och trots allt bättre behandlingsmöjligheter är prognosen fortfarande dålig om sjukdomen upptäcks sent. En av de stora framtidsutmaningarna är därför att upptäcka sjukdomen tidigt, eller ännu bättre, förebygga att den alls uppstår. Livsstil har betydelse för uppkomsten av tjock- och ändtarmscancer, men det finns kunskapsluckor angående de bakomliggande mekanismerna. Tjock- och ändtarmscancer kan förebyggas bl.a. genom allmän screening, där förstadier tas bort. Screeningen skulle troligen bli ännu effektivare med individanpassade rekommendationer.
Detta projekt går ut på att fördjupa kunskaperna om de biologiska processerna som ligger bakom livsstilens roll i tjock- och ändtarmscancer. Det handlar om så-kallad observationsforskning, vilket innebär användning av befintliga material. I det här fallet gäller det data och blodprover från stora befolkningsbaserade studier i norra Sverige, tumörvävnad från patienter samt genetiska data från patienter och kontrollpersoner i ett internationellt samarbete. Resultaten kommer också att användas för att se om det går att med rimliga medel bedöma en enskild individs risk att insjukna i tjock- eller ändtarmscancer, åtminstone i grova drag.
Huvudmålet med forskningen är att få nya kunskaper om utvecklingen av tjock- och ändtarmscancer, som på sikt kan användas för individualiserad prevention, som ett komplement till allmän screening och för att förbättra strategier för folkhälsa. Genom att identifiera individer som är särskilt känsliga för en viss riskfaktor, skulle livsstilråd och medicinering kunna skräddarsys för att minimera de negativa biologiska effekterna. Förbättrad riskprediktion skulle kunna motivera till livsstilsförändring eller deltagande i screening, eller användas för personliga råd om från vilken ålder och hur ofta en individ bör genomgå screening.