DNA packas med hjälp av histon-proteiner till så kallat kromatin för att rymmas i cellkärnan. Reglering av kromatinets struktur påverkar cellers förmåga att dela sig, reparera DNA skador och reglera gener. Kemiska förändringar av DNA och kromatin, epigenetiska förändringar, har också en viktig funktion i att styra om celler ska vara stamceller eller om de ska specialisera sig till unika celltyper. Eftersom stamceller delar sig medan specialiserade celler oftast inte gör det, uppkommer cancer i många fall när stamceller delar sig okontrollerat. Förändrade epigenetiska mönster kan därför leda till uppkomst av cancer.
I bananflugan Drosophila melanogaster finns motsvarigheter till många av de gener som orsakar cancer i människa. Hos bananflugor kan man utnyttja kraftfulla genetiska verktyg till att förstå hur gener och proteiner fungerar på organismnivå. En unik egenskap hos bananflugor är att epigenetiska förändringar av kromatinet kan skapas experimentellt och studeras under embryoutveckling. Vi använder bland annat bananflugor där histonproteiner har förändrats för att studera epigenetisk nedärvning och om vissa utvalda gener är på eller avstängda. På så sätt vill vi förstå hur cancer uppkopmmer.
I det här projektet bygger vi vidare på våra upptäckter i bananfluga kring hur epigenetiska landskap formas och bibehålls. Vi kommer att studera epigenetiska landskap i musceller från lungcancer och i mänskliga prover från patienter med leukemi. Vi vill också förstå om det finns epigenetiska skillnader mellan genetiskt identiska celler, vilket skulle kunna förklara uppkomst av resistens mot cancerbehandlingar i vissa fall. På sikt kan dessa kunskaper leda till bättre diagnos, prognos och behandling av cancerpatienter.