I Sverige utgör prostatacancer var tredje cancerdiagnos och orsakar flest cancerrelaterade dödsfall. En effektiv behandling kräver att man tidigt kan fastställa tumörens utbredning, biologiska utseende och prognos. Denna information kan sedan användas för att anpassa behandling/uppföljning till individen. Magnetresonanstomografi (MRI) är en avgörande undersökningsmetod för detta syfte, men nuvarande MRI-metoder är delvis föråldrade och drar inte full nytta av MRI-systemet. Vi föreslår nya MRI-metoder som möter dessa utmaningar och våra preliminära resultat indikerar att vi kan skapa bättre biomarkörer för diagnostik av prostatacancer.
Vi introducerar nya biomarkörer baserade på avancerade MRI-metoder för att förbättra detektion och diagnosticering av prostatacancer. Vi driver två frågeställningar: kan vi uppnå bättre detektion och diagnos genom att avbilda tumörens mikrostruktur; och kan vi understödja strålterapi genom att förutse och följa behandlingssvaret då vi använder extern strålbehandling eller radionuklidbehandling? För att svara på dessa frågor utvecklar vi ny teori och metodik som förser oss med information om vävnadens mikrostruktur helt utan smärtsamma ingrepp; information som är oåtkomlig med konventionella MRI-metoder.
Vi vill svara på flera öppna frågor kring prostatacancerdiagnostik och dess roll i planering och uppföljning av strålbehandling. Genom att avbilda tumörens mikrostruktur hoppas vi kunna uppfylla löftet om ett icke-invasivt 'virtuellt mikroskop' som understöd för individualiserad diagnostik och behandling. Detta kan leda till minskad börda och obehag för den enskilda patienten genom tidigare detektion av sjukdom, noggrannare biopsiprovtagning, ackurat behandlingsprognos, och en mer komplett uppföljning av behandlingen. Vi etablerar också en tydlig tolkning av biomarkörerna genom att koppla dem till den underliggande vävnadens mikrostruktur.