Harlid, Sara Sophia – The pregnancy exposome and premenopausal breast cancer risk – implications for future risk stratification and cancer prevention

Sara Sophia Harlid
Umeå universitet
2022
Finansieras med
2 400 000 kr
Diagnos: bröstcancer
Forskningsområde: epidemiologi

Bakgrund

Fler än 20 % av alla bröstcancerfall inträffar före 50 års ålder (ofta kallad pre-menopausal bröstcancer) och antalet stiger. Ärftlighet påverkar, men även miljöfaktorer tros vara viktiga. Under graviditeten undergår bröstvävnaden stora förändringar vilket gör att en ohälsosam miljöpåverkan kan öka framtida cancerrisk mer än vid andra tillfällen. Tidig identifiering av kvinnor som, på grund av miljön under graviditeten, har extra hög risk att drabbas av bröstcancer skulle göra det möjligt att sätta in preventiva åtgärder. Att samtidigt reducera miljöfarliga ämnen i närmiljön kan ha stor betydelse för att minska antalet kvinnor som insjuknar.

Beskrivning

Projektet handlar om att identifiera miljöexponeringar som, om de inträffar under en graviditet, ökar risken att utveckla premenopausal bröstcancer. Studien är uppdelad i två delar där vi i den första delen kommer att undersöka luftföroreningar, buller och tillgång till gröna miljöer och i den andra kommer att mäta förekomsten av miljöföroreningar i blodprover. Alla uppmätta miljöfaktorer kopplas sedan risken att utveckla bröstcancer efter graviditeten. Eftersom de flesta kända riskfaktorer för bröstcancer är svåra att påverka (t.ex. ålder vid första mens och antal barn) behöver vi faktorer som vi aktivt kan förändra på systemisk nivå.

Mål

I detta projekt är planen att identifiera miljöfaktorer av särskild betydelse för risken att insjukna i bröstcancer före menopaus. Just exponeringar under graviditeten är ett område som tros ha stor betydelse men mer forskning behövs. Att identifiera faktorer i miljön som bidrar till en ökad cancerrisk kan ge underlag för bättre reglering av nivåer och därigenom minska exponeringen i samhället. En ytterligare åtgärd är att under graviditeten identifiera vilka kvinnor som har varit utsatt för ett skadligt ämne tex genom att använda biomarkörer. Dessa kvinnor kan sedan få riktade åtgärder i mycket högre utsträckning än de annars hade fått.