Tjock- och ändtarmscancer är tredje vanligaste cancerformen i Sverige, näst vanligast för både män och kvinnor efter prostata- respektive bröstcancer. Drygt 6,500 nya fall diagnostiseras årligen och cirka en tredjedel av de sjuka dör av sjukdomen. Med folkhälsoundersökning (screening) för blod i avföringen kan man identifiera personer med ökad risk för att ha cancern och erbjuda dem undersökning med tarmkikare för att hitta den tidigt då den är botbar. Vissa förstadier (polyper) till cancern blöder och tar man bort förstadierna vid undersökningen kan screeningprogrammet också minska insjuknandet i tjock- och ändtarmscancer i befolkningen.
Stockholm-Gotland startade år 2008 ett screeningprogram där 60-69 åringar vartannat år bjuds in till screening och vi ska nu utvärdera om screeningen minskar döden i tjock- och ändtarmscancer i befolkningen. Vi ska också undersöka vilka typer av tarmbakterier som finns hos deltagarna för att undersöka sambandet mellan tarmbakterier och cancerrisk. Med information om tarmbakterierna, mängden blod i avföringstestet, fynd vid undersökningen med tarmkikare, ålder, kön och svar på en livsstilsenkät ska vi sedan bygga en matematisk modell för att bedöma hur stor risk en enskild individ har att utveckla tjock- och ändtarmscancer i framtiden.
Resultaten är viktiga eftersom screeningprogram nu startar runt om i Sverige och i resten av världen utan att vi egentligen vet om den har den effekt på minskad död som vi hoppas. Med en modell för att bedöma individuell risk att utveckla tjock- och ändtarmscancer kommer potentiellt onödig uppföljning att kunna undvikas för individer med mycket låg risk, samtidigt som vi kan förebygga cancern bland dem med störst risk. Vi får en betydande minskning av undersökningar för tusentals screeningdeltagare och ett bättre utnyttjande av våra sjukvårdsresurser. Våra resultat kommer att vara relevanta för miljontals screeningdeltagare runt om i världen.