Levercellscancer är den vanligaste primära cancern i levern, och den 3:e vanligaste orsaken till död i cancer i världen. Stora tumörer har dålig prognos, behandlingen är palliativ och medianöverlevnaden bara ett år. Mindre tumörer som kan opereras har bättre prognos, men de återkommer i 50 % av fallen inom 2 år. De nya immunterapierna, t.ex PD-1 antikroppar, har god effekt hos bara 15–20 % av patienterna med levercellscancer. PD-1 antikroppar stimulerar en typ av vita blodkroppar (s.k. PD-1+ T-celler) mot tumörcellerna, men vår kunskap är ofullständig vad som triggar denna reaktion hos vissa patienter, men inte andra, vid levercellscancer.
Patienter med cancer släpper ut tumör-DNA i blodbanan vilket kan mätas med nya metoder. Vi analyserar om tumör-DNA från levercellscancer kan påvisas i blodet, och om graden av immunreaktion mot DNA-mutationer påverkar risken för tumöråterfall och effekten av immunterapi. Vi undersöker 30 patienter som opereras för levercellscancer och kartlägger först DNA-mutationer i tumörerna och därefter om samma mutationer hittas i tumör-DNA i blodet före och efter operationen samt vid tumöråterfall. För att testa mutationernas immunstimulerande effekt så analyserar vi vilka tumörmutationer som patientens PD-1+ T-celler reagerar mot i vävnad och blod.
Resultaten fastställer om immunstimulerande cancermutationer kan påvisas i cirkulerande DNA i blod från patienter med levercellscancer, om de försvinner efter operation och återkommer vid tumöråterfall. Med nya metoder undersöker vi reaktiviteten hos PD-1+ T-celler i blodet vilket kan leda till identifiering av immunstimulerande mutationer i DNA från blodprov. Resultaten kan komma att underlätta diagnos av levercellscancer och hjälpa oss hitta patienter som svarar på immunterapi.