Bukspottkörtelcancer är en av de mest aggressiva typerna av cancer, där 5-års överlevnaden endast är ca 9%. Runt tumören bildas ett lager av bindvävceller, fibroblaster, som kan förhindra kemoterapi och kroppens egna immunceller från att nå fram för att döda tumören. T-celler kan döda cancerceller men miljön i tumören hämmar T-cellers funktion. En stor utmaning ligger i att göra tumören mottaglig för behandling, där ett sätt kan vara att påverka T-cellers förmåga att vandra mot tumörceller. Migration av celler sker med hjälp av signalmolekyler, så kallade kemokiner, som på ett sofistikerat sätt guidar och styr cellernas förflyttning i vävnad.
Vi kartlägger förekomst och lokalisering av olika typer av T-celler i bukspottkörteltumörer från patienter och undersöker hur utsöndring av kemokiner från tumörvävnad relaterar till inflödet av T-celler till tumören. Detta genom att studera T-cellers lokalisering i tumören med mikroskop och undersöka hur det är associerat till kemokiner. Vi använder en 3-dimensionell vävnadsmodell som består av fibroblaster och tumörceller för att studera hur T-celler vandrar i tumörer och interagerar med dessa celler. Vävnadsmodellen används även för att undersöka hur fibroblaster påverkar T-cellers mottaglighet för olika typer av kemokiner.
Med den snabba utvecklingen av T cells-baserade immunterapier, som chimeric-antigen- receptor (CAR) T-celler och check-point inhibitorer, kommer det vara viktigt att öka kunskapen om hur cancer-associerande fibroblaster påverkar immuncellers förmåga att nå fram till tumören. En ökad förståelse för hur fibroblaster i tumören reglerar immunceller och ny kunskap om hur kemokiner reglerar cellmigration i tumörer skulle kunna leda till att nya immunterapier kan utvecklas på sikt.