Kliniska framsteg har dramatiskt förbättrat prognosen för bröstcancer men 20% av de drabbade dör fortfarande av sin sjukdom. Individuellt förebyggande åtgärder och screening har fått stor uppmärksamhet under de senaste åren som möjliga vägar att minska dödligheten av bröstcancer. Dessa strategier kommer bara bli effektiva om vi bättre förstår de individuella bakomliggande riskfaktorerna, sannolikhet att upptäckas vid mammografi och individens mottaglighet för behandling. Kunskap om tumörtillväxt och spridning, samt faktorer för aggressiv bröstcancer är avgörande för att kunna planera och utvärdera strategier för förebyggande åtgärder.
Projektet handlar om att förstå mer om vilka kvinnor som har en hög risk för bröstcancer, särskilt de aggressiva formerna som har sämre prognos. Ett exempel är bröstcancer som uppkommer under tiden mellan två mammografitillfällen. Vi ska utveckla och tillämpa nya statistiska metoder för att studera tumörutveckling. Relaterad metodik utvecklades på 1980-talet och 1990-talet för att analysera mammografiscreeningsstudier och bedöma effekterna av nationell/storskalig mammografiscreening. Ny alternativ metodik behövs för att förstå cancerns utveckling (till exempel tumörtillväxt och spridning) och effekten av screening på en individuell nivå.
Vi ska använda detaljerade befolkningsbaserade studier av bröstcancer och cancerscreening, som kombinerar register, frågeformulär, bild- och molekylär- data. Vi kommer att utnyttja dessa resurser för att i detalj studera vilken roll mammografisk täthet, genetiska förändringar och molekylär subtyp har för bröstcancerrisk, tumörutveckling och prognos. Forskning om de mekanismer som ligger till grund för aggressiva cancerformer är viktig för att kunna förbättra de metoder som kan förebygga bröstcancer och minska dödligheten i bröstcancer, och har konsekvenser för kostnadseffektiviteten i hälsovården för förebyggande av cancer på befolkningsnivå.