Roberg, Karin – Identifiering av biomarkörer med betydelse för behandlingssvar, klinisk prognos och målinriktad behandling i huvud-och-halscancer

Karin Roberg
Linköpings universitet
2021
Finansieras med
2 400 000 kr
Forskningsområde: translationell forskning

Bakgrund

Skivepitelcancer i huvud- och halsregionen (SCHH) är den sjunde vanligaste cancerformen i världen. Denna cancer utgår från slemhinnorna i munhåla, svalg och strupe och 5-års överlevnad hos dessa patienter är i dag runt 60 %. Kända riskfaktorer för dessa tumörer är rökning, alkoholkonsumtion och humant papillomvirus (HPV). I Sverige är standardbehandlingen för dessa tumörer är strålning och/eller kirurgi. Under senare år har tilläggsbehandlingar med cellgiftet cisplatin och läkemedlet cetuximab (specifikt blockerar celltillväxt) blivit vanligt men svaret på behandling varierar kraftigt mellan olika individer.

Beskrivning

Huvudmålet med vår cancerforskning är att man i en biopsi från en misstänkt tumör ska kunna analysera tumörmarkörer som förutspår behandlingskänslighet eller användas som mål för terapi. Våra mål är att innan behandlingsstart kunna analysera i ett tumörprov känsligheten för behandling och ta reda på vilka olika tumöregenskaper som påverkar behandlingssvaret och om dessa skulle kunna användas som nya mål för behandling. För att nå dessa mål arbetar vi i två olika forskningsmodeller: 1. Odling av tumör och stroma celler från tumörprover . 2. Patientstudier. I dessa modeller studerar vi tumörcellernas egenskaper med avancerade tekniker.

Mål

Det kliniska målet i detta projekt är att kunna hitta nya mål för behandling och att kunna urskilja målgrupper för olika behandlingsstrategier och därmed individualisera varje patients behandling. Detta skulle öka överlevnaden och även livskvaliteten för dessa patienter, då exempelvis individer vars tumör ej är strålningskänslig skulle kunna besparas det lidande det innebär att strålbehandla en oral tumör, och istället erhålla en alternativ behandling som förutspås vara mer gynnsam. Våra resurser skulle dessutom räcka längre om vi kunde identifiera, och selektivt behandla patienter vilka skulle gynnas av nya dyrare behandlingsformer.