Prostatacancer (PC) är mannens i särklass vanligaste cancerform (drygt 10,000 per år) och även den som orsakar flest dödsfall. Tidig diagnostik har varit möjlig sedan blodprovet PSA introducerades och screening med PSA har undersökts i flera stora studier. Trots detta så har vi inte infört allmän screening för PC beroende på att risken är stor att hitta små harmlösa tumörer. Med magnetkameraundersökning (MR) kan man tydligare identifiera cancermisstänkta områden, och man kan då begränsa vävnadsprover till de tumörmisstänkta delarna av prostata och förhoppningsvis minska antalet harmlösa tumörer men ändå hitta de allvarliga cancertumörerna.
Vi startade 1995 vår första screeningstudie för PC som baserades på PSA testning och den utvärderar vi fortfarande. 2015 startade vi Göteborg 2 studien som är en ny screeningstudie som bjudit in 36,000 män för PSA testning. Männen delas upp i tre grupper med lite olika uppföljning men alla män med förhöjt PSA erbjuds MR. PSA gränsen för MR är i en grupp 1,8 och i de två andra grupperna 3. I två grupper görs bara vävnadsprov om MR visar misstänkt fynd medan en grupp får vävnadsprov även om MR är blank. Risken för harmlös respektive aggressiv PC i de olika grupperna utvärderas via utfallet på vävnadsproverna.
Detta är en världsunik studie. I Sverige räknar man med att drygt hälften av män äldre än 50 år testar sitt PSA men det finns begränsad kunskap om hur det skall ske för att nyttan skall överstiga skadan. Vår studie kommer därmed att bli en viktig kunskapskälla på detta område. Screeningstudier för PC är mycket långdragna projekt och de viktigaste resultaten från vår studie lär vänta på sig ytterligare 5-10 år men förhoppningsvis kan resultaten redan från omgång 1 ha stor betydelse för hur man värderar balansen nytta/skada vinster och risker med PC screening, vilket skulle kunna leda till införande av ett nationellt screeningprogram för PC.