Positivt med ökad reglering

Under flera decennier har andelen personer med övervikt och fetma ökat. Politiska satsningar för att vända överviktstrenden lyser samtidigt med sin frånvaro. Nu vill allmänheten se politiska insatser som kan hjälpa människor till sundare matvanor och minska risken för övervikt och fetma bland barn och unga. 

Ungdomar som umgås på en skolgård
För att kunna ta sitt ansvar över vad barnen äter anser föräldrarna att de aktörer som på olika sätt påverkar ramarna för barnens matmiljö ska dra sitt strå till stacken. Foto: Julia Mård

DET HÄR ÄR EN DEL AV CANCERFONDSRAPPORTEN PREVENTION 

Ladda ner rapporten som pdf

Beställ tryckt exemplar

Gå till rapportens startsida

Enligt en opinionsundersökning som genomförts av Demoskop, på uppdrag av Cancerfonden, är en stor majoritet av de tillfrågade positiva till konkreta åtgärder som kan styra matvanorna i en sundare riktning och hjälpa barn och ungdomar till en mer näringsriktig kost.

I undersökningen intervjuades 1004 personer från 18 år och uppåt, rekryterade för att utgöra ett genomsnitt av den vuxna befolkningen avseende ålder, bostadsort, utbildningsnivå etcetera. Dessutom intervjuades 611 föräldrar med ett eller flera barn mellan 0 och 18 år, vissa av dessa föräldrar ingick även i gruppen allmänhet.

Sex av tio vill införa beskattning på sockersötade drycker.

Åsikter, uppfattningar och verklighetsbeskrivningar som uttrycks kan med andra ord anses vara representativa för den allmänna opinionen i de frågor som besvarades. 

  • Nio av tio vill se sänkt moms på frukt och grönsaker.
  • Åtta av tio tycker att man ska införa märkningar av livsmedel.
  • Åtta av tio vill ha skärpt lagstiftning för livsmedelsreklam riktad mot barn.
  • Åtta av tio är för gratis frukost i skola och förskola.
  • Åtta av tio kan tänka sig ett förbud mot försäljning av livsmedel med hög sockerhalt och lågt näringsinnehåll i skolkafeteria och motsvarande.
  • Sex av tio vill ha varningstexter i reklam för livsmedel.
  • Sex av tio vill införa beskattning på sockersötade drycker. 

Medvetenheten hos allmänheten om att man ska undvika övervikt och fetma av hälsoskäl är hög. Över 90 procent tycker det är viktigt eller mycket viktigt, både för att värna om den egna hälsan och för att barn och ungdomar ska få en hälsosam start i livet.

Hög tid att politikerna agerar 

Att nio av tio vuxna personer i Sverige är medvetna om hälsoriskerna med övervikt och fetma borde, tillsammans med den uttryckliga önskan om tydliga incitament och regleringar, uppfattas av politiken som att det är hög tid att göra verkstad av en fråga som utretts till leda de senaste 15 åren.

Flera av de rapporter och utredningar som producerats håller hög kvalitet och utgör ett utmärkt underlag för att formulera en politik med mycket goda förutsättningar att vinna allmänhetens och väljarnas uppskattning.  

Medvetna om ansvaret 

I enkätundersökningen framgår också att föräldrarna är medvetna om att ansvaret för barnens matvanor till största delen måste tas inom familjen, av föräldrarna. 94 procent svarar att de har ett stort eller mycket stort ansvar för vad barnen äter, även långt upp i tonåren.

För att kunna ta sitt ansvar fullt ut anser föräldrarna att de aktörer som på olika sätt påverkar ramarna för barnens matmiljö ska dra sitt strå till stacken. Nio av tio föräldrar anser att skola och förskola har ett mycket stort eller stort ansvar för vad barnen äter.

Endast cirka 65 procent av de tillfrågade anser att deras egna mat- och dryckesvanor är hälsosamma.

Sex av tio ger livsmedelsindustrin ett stort eller mycket stort ansvar. Närmare hälften förväntar sig att myndigheter som Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket tar ett stort eller mycket stort ansvar. 

Trots den höga medvetenheten om vikten av att undvika övervikt och fetma och den uttalade, tydliga viljan att ta ansvar för barnens kost, är det endast cirka 65 procent av de tillfrågade som anser att deras egna mat- och dryckesvanor är hälsosamma.

Väger man in det faktum att över häften av den vuxna befolkningen i Sverige har övervikt eller fetma framtonar en bild som visar hur svårt det är att leva som man vet att man borde.  

Kunskap räcker inte 

Erfarenhet från andra områden inom levnadsvanorna pekar också på att kunskapen om vilka konsekvenser ett specifikt riskbeteende kan få, exempelvis att tobaksrökning kan orsaka lungcancer, inte ensamt räcker för att förändra ett beteende.

Kunskap är första steget mot att väcka opinion och skapa engagemang i en fråga, men att få människor att ändra sina levnadsvanor kräver fler, samverkande insatser. Särskilt svårt är det när eventuella konsekvenser av riskbeteende ligger långt fram i tiden.

Chipspåsar i en varukorg
Medvetenheten hos allmänheten om att man ska undvika övervikt och fetma av hälsoskäl är hög. Över 90 procent tycker det är viktigt eller mycket viktigt. Foto: Melker Dahlstand

Psykologiska och beteendevetenskapliga studier som undersökt drivkrafterna bakom bland annat val av levnadsvanor beskriver det som att hjärnan medvetet gör det svårt för oss att agera på handlingar i nuet som får konsekvenser först i framtiden. Teorin är att om vi tilläts att agera kraftfullt på framtida risker skulle vi hela tiden distraheras av miljoner saker vi inte kan kontrollera eftersom de inte ens inträffat. Vi skulle bli modfällda, håglösa och rädda. 

Fastnar i stillasittande fritid 

Att hjärnan inte tillåter oss att ägna framtida risker särskilt stor uppmärksamhet gör dem förstås inte mindre allvarliga eller möjliga att bortse ifrån. De är högst påtagliga. Att förhindra att dagens levnadsvanor utvecklas till en framtida hälsorisk borde ligga högt på den politiska agendan men präglas snarare av passivitet.  

Hälsoklyftorna vidgas, andelen med övervikt eller fetma i befolkningen ökar snabbt, ungdomar äter inte tillräckligt näringsriktig mat och fastnar dessutom i en stillasittande fritid med uppenbar brist på fysik aktivitet.

Medellivslängden för lågutbildade kvinnor har sjunkit under lång tid.

Orosmolnen som svävar över den svenska folkhälsan är många och kommer inte försvinna av sig själva. Vi ska inte rada upp dem alla, men det går inte att undvika att nämna att samtidigt som statistiken skryter med att vi lever allt längre har medellivslängden för lågutbildade kvinnor sjunkit under lång tid.

Kvinnor med grundskola som högsta utbildningsnivå lever i genomsnitt fem år mindre än kvinnor med högre utbildning.  

Det folkhälsopolitiska området är, som det kallas, tvärsektoriellt. Det betyder att flera olika departement inom regeringen, riksdagsutskott, myndigheter och andra samhällsfunktioner ska väga in folkhälsopolitiska hänsyn i sin verksamhet.

Folkhälsan är en politisk tvål

En genomgång visar att ett 40-tal myndigheter samt länsstyrelserna formellt har ett sådant ansvar. Alla regioner och kommuner har också ett uttalat folkhälsouppdrag på regional och lokal nivå. Inget departement eller någon myndighet äger dock frågan om folkhälsa eller har huvudansvar och mandat för att driva igenom folkhälsopolitiska åtgärder över sektorsgränserna och ställa krav på aktörerna.  

En tvärsektoriell struktur är inte fel i sig, men utan övergripande styrning och ett tydligt ägarskap som spänner över sektorerna är risken överhängande att åtaganden faller mellan stolarna och att det som görs inte följs upp på ett systematiskt vis.

Man kan uttrycka det som att folkhälsan är en politisk tvål. Den glider ständigt ur händerna och trillar till slut ner på golvet. Det blir, som det heter, ”allas uppdrag men ingens ansvar”.  

Lönsam investering 

En aktiv folkhälsopolitik är en av de mest lönsamma investeringar ett samhälle kan göra i sina medborgare. Effektiva preventiva insatser kan leda till stora kostnadsbesparingar, rädda tusentals liv och förhindra mångdubbelt fler sjukdomsfall.

Kostnader relaterade till cancer beräknas till närmare 70 miljarder kronor per år om bara ett par decennier. Sjukdomar och död till följd av övervikt och fetma kostar minst lika mycket. Fler olika beräkningar och prognoser de senaste åren visar att det finnas tiotals miljarder att spara med folkhälsopolitiska insatser och preventivt arbete. 

Det saknas fortfarande en nationell strategi, mätbara mål och tydlig ansvarsfördelning. 

Få områden inom svensk politik har utretts i sådan omfattning som folkhälsan och vissa sammanlänkade sjukvårdsfrågor. Sedan 1980-talet har utredningar, kommittéer, propositioner och omorganisationer som berör folkhälsopolitiken avlöst varandra.

2003 antog riksdagen regeringens Folkhälsoproposition som med vissa uppdateringar, senast 2018, fortfarande utgör ramverket för svensk folkhälsopolitik.  

Nationell strategi saknas 

Som ramverk är det ganska bra tänkt. Men ett ramverk utan en strategisk plan och struktur för att leda och samordna arbetet riskerar att bli svagt. Förutom framtagandet en strategi för arbetet med alkohol, narkotika, dopning och tobak, den så kallade ANDT-strategin har ramverket inte levt upp till förväntningarna.

Avsaknad av samordning och styrning är en stor anledning till det. Det saknas fortfarande en nationell strategi, mätbara mål och tydlig ansvarsfördelning. 

Fortsatt utredning 

Den senaste, och den mest genomarbetade statliga utredningen som gått på djupet gällande folkhälsopolitiken och det förebyggande hälsoarbetet är utförd av Kommissionen för jämlik hälsa.

Utredningen pågick mellan 2015 och 2018 och resulterade i tre betänkanden som analyserar det folkhälsopolitiska ramverket och presenterar konkreta förslag på hur arbetet skulle kunna förbättras genom att organiseras på ett mer ändamålsenligt vis. 

Utredningens första delbetänkande Det handlar om jämlik hälsa överlämnades till regeringen 2016 och blev något av ett ”wake up call” och orsakade en tillfällig pulshöjning inom folkhälsofrågorna. Folkhälsans målområden skalades ner från elva till åtta områden med kostvanor och fysisk aktivitet som ett särskilt delmålområde där Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att presentera vilka indikatorer som ska användas som mätpunkter. 

Man föreslår också att det klarläggs om det går att skärpa reglerna för marknadsföring av ohälsosam mat riktad till barn. 

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket fick dessutom regeringens uppdrag att utarbeta förslag på åtgärder för bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet. Rapporten fick namnet Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet och innehåller sju genomarbetade förslag som överlämnades till regeringen 2017.  

Hand sträcker sig efter grönsaker
I Cancerfondens opinionsundersökning uttrycker allmänheten ett starkt behov av att samhället ger människor stöd för att kunna leva mer hälsosamt. Foto: Melker Dahlstrand 

De båda myndigheterna var ambitiösa och hade gjort sin hemläxa. I likhet med många andra som analyserat hela folkhälsopolitikens brister och behov tydliggjorde flera av förslagen att det även i det avgränsade arbetet med kost och fysisk aktivitet krävs målstyrning av uppgiften, en nationellt strukturerad samordning och noggrann uppföljning av insatsernas effekt.

Dessutom föreslog man en fördjupande studie av hur offentliga styrmedel kan användas för få människor att äta mer hälsosamt och öka sin fysiska aktivitet.  

Rumphuggna förslag 

Efter ett år nappade regeringen på ett av förslagen, att utreda förutsättningarna för användandet av offentliga styrmedel. I rapporten från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket föreslås en fördjupning kring hur olika ekonomiska incitament kan användas för att påverka livsmedelskonsumtionen i önskvärd riktning.

Man föreslår också att det klarläggs om det går att skärpa reglerna för marknadsföring av ohälsosam mat riktad till barn. Regeringen anlitade Statskontoret för att genomföra utredning, men begränsade uppdraget till att endast omfatta ekonomiska styrmedel. Utredningen överlämnades till regeringen 2019 och sedan dess har inget hänt som nått offentligheten. 

Hjälp oss att förändra våra levnadsvanor till det bättre. Använd den styrka som det offentliga samhället besitter.

Våren 2020 togs ytterligare ett regeringsinitiativ som med lite god vilja kan spåras till ett av förslagen i Folkhälsomyndigheten och Livsmedelverkets rapport. Myndigheternas förslag går ut på att skapa en nationell struktur ”för samordning av det främjande och förebyggande folkhälsoarbetet som är relaterat till matvanor och fysisk aktivitet”.

Ta ohälsa på allvar 

Strukturen som föreslås är att samordningen sköts av en myndighetssamverkansgrupp bestående av berörda myndigheter på nationell nivå, kompletterad av en intressentgrupp med representanter från ideell sektor, näringsliv och företrädare för adekvata professioner.

I regeringens version har samarbetet mellan grupperna ersatts av en ensam utredare som endast ska fokusera på frågor kopplade till fysisk aktivitet.  

I Cancerfondens opinionsundersökning uttrycker sig allmänheten på ett sätt som inte går att missförstå: Ta ohälsa orsakad av övervikt och fetma på allvar. Hjälp oss att förändra våra levnadsvanor till det bättre. Använd den styrka som det offentliga samhället besitter. 


Tonårstjejer som dricker läsk

Skatt minskar konsumtion

Socker som tillsats i livsmedel utpekas ofta som en bidragande orsak till att övervikt och fetma ökar i stora delar av världen. 

Läs artikeln 

VIKTIGT FRÅN RAPPORTEN

Omslagsbild till Cancerfondsrapporten Prevention 2020. En pojke håller ett äpple i sina händer.

Ladda ner rapporten

Nedan finns rapporten i sin helhet som pdf-format. Du kan också beställa ett tryckt exemplar.

Ladda ner och läs online

Beställ tryckt rapport